po RA MM RR bört af strönmen. Jag ropade så högt ja förmådde, men stridsbullret förtog ljudet; di hörde ingenting, Öcå äfven om du hört mins ord, skulle det varit omöjligt för dig-at komma till oss. En Jofvande, för oss tr ogenomtränglig mur af finnar och ryssar stängde vägen, och vi måste. till slut alldeles uppge hoppet att få återse dig. Ja, aldrig förr har jag Varit i n såda klämma, inföll Axel. Baronen fortfor: : När vi då sågo att det skulle vara er galenskap att försöka komma fram till dig vändes hela vår uppmärksamhet till scegerids framför oss. Aldrig glömmer jag det skådespel, som nu tedde sig för mina blickar,, hviekade den gamle och lät hutvadet sjunka neä mot bröstet. Föreställ dig! Nästan hela ryska flygeln stod emot oss och retirerade längsamt genom skogen, på somliga ställer nästan upprifven, på andra deremot ordnad och väl anförd, hvadan. motståndet här också blef hårdnaekadt. :Stympade kroppar lågo i vår väg; de hindrade ej vårt jemna framryckande. Ryssarnes musköttkulor slogo ned än här, än der i våra led, men detta, lika litet som deras energiska motstånd. med bajonetten kunde hälla savolakearns tillbaka. Der stöp en ryss, officer och soldat, msd klofvet hufvad, här en finne! O, hvilken förfärlig anblick. Ljungen i skogen var rödfärgad der den vilda kampen gick fram. Grenarne-sletos från träden af kulorna och slungades-in-bland-de-kämpande; der-de mången gång gjorde skada, isynnerbet om de voro vågot stora; semåbuskarne rycktes upp med rötterna eller trampades ned; och öfver detta hemska skådespel hängde de grå regnmolnen hotande och dystra; sjelfva solen gömde sig, liksom af sorg öfverallt det blod, som här förspilldes.