Aftonbladet – 21 november 1871, sida 3

Stockholms Städsfulimäktige -) hade i går afton sammanträde å stora börssalen. 1 Dervid förekom först beredningsutskottets utlå t) tande med förslag till förklaring öfver de besväj ; som blifvit anförda med anledning af öfverståt b häjarecmbetets utslag i fråga om den af stads I fullmäktige beslutade räntegaranti för a tockholm t Westerås— Bergslagens. äktiebolags lån å lögs 5,000,000 rdr. Såsom bekant är, hade utskotte :hemstållt, att döt affattade förslaget, hvaruti vid :I hölls fullmäktiges förra beslut, måtte till öfter I ståthållareembetet insändas såsom stadsfallmäkti 1ges förklaring öfver omförmälda besvär. Hr Wallenberg, som antecknat sig icke hafv: vid ärendets behandling i utskottet varit närva rande, anhöll att stads ENT ieke mätte åns lans tystnad såsof ett bifall till den-beslätn: räntegarantien. Han ansåg fortfarande det hafv: varit bättre, om stadsfullmäktige understödt jern vägsföretaget genom aktieteckning än genom ränte garantien. . Hr Carlen anhöll ett stadsfullmäktige ville tag: i ra gande; öM ej frågan nu genom förändrade förhållanden kommit i sådan ställning, att full mäktige kunde till K. M:t ingå med en förklaring att de icke ogerna sågo att deras förra beslut blefve upphäfdt. Det var egentligen beslutet om banan Falun—Kihbl—Göteborg, hvari tal. fann de förändrade omständigheterna; Hr Wistrand ansåg det af nästföregående tala ren framställda och såsom skäl för frångående af förra beslutet åberopade motiv, nemligen Falu— Göteborgs-banan, göra det ännu mera tvingande för stadsfullmäktige att tillse, det bergslagsbanan ja förr deeto hellre Komme till stånd; och ban godkände alltså beredningsutskottets hemställan. Hr Liljenstolpe trodde Falu—Kibl—Göteborgsbanan komma att draga en betydlig trafik från den ifrågasatta, af stadsfullmäktige medelst räntegaranti understödda bergslagsbanan och ansåg, lika med hr Carln, stadsfullmäktige göra klokast uti att frångå sitt förfa beslut: oth hemställde tal, att fullmäktige nu måtte förklara bergslagsbanan icke blifva af den nytta, som förut beräknats. r Hr Lindhagen gjorde hr Carln uppmärksam derpå, att frågan om anläggning af en bana från Falun till Vesterhafvet icke tillkommit efter det stadsfrullmåktige fattade sitt beslut. Denna bana hade då äfven varit på tal; men var föreslagen att nå Vesterhafvet på ännu kortare väg, nemligen vid Krossekärr, och alla voro öfvertygade att den skulle komma till stånd. Denna bana kunde dock icke tillintetgöra trafiken mellan bergslagerna och Stockholm, emedån på densamma Vägen till Göteborg blefve dubbelt så lång som vägen till Stockholm på den här ifrågavarande bergslagsbanan. I ett fall medgaf talaren dock att banan Falun— Kibhl—Göteborg kunde komma att blifva för hufvudstaden menlig, nemligen om fortfarande alla kommunikationer anlades så, att de drogo rörelgen från hufvudstadens handelsområde, men ingenting gjordes för att leda rörelsen till hufvudstaden. Hr Sjöberg hade blifvit allt mer och mer öfverygad om det oriktiga istadsfullmäktiges förra beslut, sedt såväl från frågans formella sida som beträffande bergslagsbanans nytta för hufvudstaden. Han bad majoriteten besinna, om ej förändrade förhållanden inträdt genom beslutet om Falu— Kibl-banan. Tal hade altid tillförene varit en vän af en jernväg i den riktning bergslagsbanan föreslagits, men sedan riksdagen beslutit stambanans sträckniog till Sala samt Falu—Kibl-banan likaledes beslutits, hade frågan kommit i ett annat skede. Hr von Francken var ej närvarande, då stadsfullmäktiges förra beslut fattades, men anhöll nu få tillkännagifva att han, om han varit närvarande, skulle hafva röstat för bifall till bergslagsbanan. Ht Lagerstråle förklarade sig äfvenledes hafva varit frånvarande vid tillfället, men skule, derest han varit närvarande, hafva röstat med minoriteten. Vid detta tillfälle ämnade han dock rösta för bifall till hvad beredningsutskottet hemställt. Hr Weber hade förra gången tillhört minoriteten och ansåg sig nu ej böra taga befattning med frågan. Härnti instämde hr Montelius. Hr Mankell förklarade att, om ban förra gånven varit närvarande, han likaledes skulle hafva röstat med minoriteten. Efter anställd votering bifölls hvad berednings1itskottet hemställt med 71 röster mot 8. Några stadsfullmäktige afhöllo sig frän att votera. Härefter uppträdde hr Smerling och uppläste n skriftligen affattad reservation mot stadsfullnäktiges förra beslut. Hr Wistrand anhöll, att denna reservation ej nåtte till dagen protokoll inn då den afgifvits edan protokollet öfver stadsfullmäktiges sammanräde, då beslutet fattades, redån vore justeradt. stadsfullmäktige beslöto att reservationen icke finge protokollet intagas. r 1 Till ledamöter i komiten för städernas bolag till randförsäkring af lösegendom utsågos grossiandanden 0. Seippel, fabrikören H. Lundblom, f. d. andlanden J. Öhman, grosshandlanden C. Alm amt kapten F. Werner. I enlighet med hvad beredningsutskottet hemjällt, bemyndigade stadsfullmäktige drätselnämnens första afdelning att för fyllande af kurhusets ORTEN ATEA ASEA SET mm uu rr HI