Aftonbladet – 21 november 1871, sida 3

laxvägen, der karelska dragoner tumlade on och slutligen mot Salmis, der von Essen stod Hvad tänkte han måhända i detta ögonblick hvilka storartade planer hvälfde sig kansk inom hbjeltens hufvud? Han syntes så glad så fall af hopp och förtröstan, när han be: traktade sina krutstänkta bussar, och har smålog ofta, om någon ärrig veteran kom hans väg. Vid åsyneni af den gamle savolaksaren oc! hans unge kamrat, höll Adlercreutz in sir springare och stannade midt framför dem. Der har jag min gamle sidokamrat frår Alavo! utropade han med ett godt leende Har står det tiil, gubbe. Har du krafte att äfven i dag vara med om en sådan dus till? Om jag har krafter,, svarade veteraner och framräckte en väldig och senfull hand Se på denna, herr general, och säg om der försvagats sen sist. Om jag har krafterb utropade den gamle och skakade med lät förtrytelse på hufvudet, fråga den sårade derom, herr general, och ni skall få se att han glömmer sina sår och går till döden lika modigt som en frisk person. Jag har krafter, general, och den här pojken, som nyss är blifven dragon, han sitter just inte så bra till häst, men han vet att slåss och han vill också våga sitt lif, fastän det ej är äldre än aderton år, för Finland och er. Vill du inte det, min gosse, fortfor savolaksaren och rätade på sig, under det han betraktade den unge dragonen med faderliga blickar. Du är ju af samma skrot som jag? Guad bevare generalen,, svarade dragonen, i det hans ögon flammads och en skär rodnad uppsprapg på. kbans -solbrända. kinder. Det är Sannt, att jag inta sitter så bra till häst som en öfvad ryttare, men enligt min