Aftonbladet – 10 november 1871, sida 3

uvga flickan nära nog hviskade fram dm Genast var han bredvid henne ech sado, i det ett uppmuntrande leende sväfvade på hans läppar: Genom fönstret skall ingen kunna intränga, och dessutom ser det vekligen ut som om våra fiender alldeles glömt att. det fiones tilll Det är också mycket möjligt, fortfor han och gick fram till den lilla öppvingen, iogen väg går på denna sidan förbi pörtet, och antagligen ba moskoviterna als : rig vsrit här bakom. Halv utropade han och drog den gamle fram tillöppringen, jag bar funnit ett sätt stt komma undan, om vi bara kuona hålla oss här tilidess aftonen inbryter. Vi ba ju en yxa och att göra depna öppningen vidare går ju lätt för sig Oin postea inte märker alitsammansn, inföll baronen i det en stråle af hopp syntes i hans vackra ögon. Vi vilja tro, att våra väktare äro temli:en sorglösa, alldevstund de förmoda, att vi här äro så säkert fö:varade, a:t ingen mensklig makt kan hjelps 088 ut i närvarande ögonblick; Deuna deras förmodan skall bli vår räjdniog. Da har rätt, Axel, fortfor han och gick nära intill fönstret, kosackerna ha förmodligen inte upptäckt deona öppning, hvarigenom man utan svårigh t kak komma utiskogen. Men, en ennan fråga äterstår, har Kunineff sing jägare med sig? I sådant fsll torås ? it bli svårt för oss att fly Mel Han har inta annat än rytterio, svarad: kl , Tagoborg, BP, nu började åt fatta mod 2 ar usr BELL mig Omkring så uppmärksam som möjligt och har inte kunnat upptäcks annat än biå ryttare. . Jasä, mumlade Axel, han har de blå Så mycket värre för 08s.. Iogsborg hörde icke. dessa ord. Endast baronen och Axel utbytte en hastig blick. Det var ena satans kosackert. skrek Matt och stampade i golfvet, inom en halttimme är dörren sönderslagenp. O, min Gud, hvad säger han! suckade