Aftonbladet – 8 november 1871, sida 3

(Slutet följer.) SEELE Strödda underrättelser. Landoch folkbeskrifning. Ett nytt konungarike. Vi berättade nyligen den temligen öfverraskande nyheten, att ett konstitutionelt konungsrike uppstått hos kannibalerna på Fidschiöarne. Times korrespons dent i Melbourne redogör i ett bref af den 9 Sept. något närmare för förhållandena i denna besynnerliga, från den civiliserade verlden så afiägsna monarki. Vi meddela här detta bref: Fidschi-öarne, Fidschi-konuvgen, de fidschianska menniskostölderna, de fidschianska morden, ministrarne, parlazentet och plantageegarne gifva för närvarande Australiens invånare ämnen i öfverflöd till kritiska funderingar rörande denna i den södra Stilla oceanen belägna kuriösa och intres santa kolonis nuvarande tillstånd och framtida utsigter. Såsom bekant är, ha Fidechi-öarne på de senaste åren lockat till sig en stor mängd äfventyrare, hvilka på hvarjehanda sätt ha lyckats samla förmögenhet så hastigt som möjligt. Somliga af dessa äfventyrare s!ogo sig på att odla bomull, några öppnade värdshusrörelse, andra handelsbodar, några få af dem kallade sig köpmän, men icke få af dem voro af den gortens folk, som äro färdiga till hvad som helst, som kan löna sig. Ett godt tropiskt klimat och bördig jord, som man med lätthet kunde få köpa af de enfaldiga infödiogarne, satte de första nybyggarne i stånd att förmedelst billigt arbetsbiträde af infödingarne på ganska kort tid samla betydligt med penningar. yktet om dessa lyckans skötebarn spred sig hastigt öfver hela Australien, och spart började den tron inrota sig hos en mängd hetsigt och sangviniskt folk, att de, som med knapp nöd kunde draga sig fram annorstädes, skulle finna lyckan blidare mot sig i detta nya förlofvade land. Hastigt tilväxte derför den europeiska och amerikanska befolkningen — en befolkning, som naturligtvis var blandad och olikartad i vanlig grad under sådana omständigheter. Tid efter annan ankommo fartyg till Melbourne med under:ättelser om det nyalandets oupphörliga uppblomstrivg, och innan det blifvit många år gammalt, hade det att skryta med sina leading hotele, sina konserter och teaterrepresentationer samt. till och med sin tidning Times. Men det fanns inga domstolar, inga tjenstemän, ingen regeriog eller något slags erkänd myndighet (undantagandes konsuln), och man kunde icke annat än förvåna sig öfver den jemförelsevis goda ordning; som en lång tid herrskade i ett samhälle, så besynnerligt sammansatt och i så förunderlig belägeohet midt ibland en talrik och vild infödd race. Konung Cakobau (stundom kallad Thakombau) bemötte från första stunden sina engelska vänner med välvilja och lade intet hinder vägen för dem att köpa jord på billiga vilkor och bosätta sig på hans område. Men med tiden började tvister uppstå mellan nybyggarne och infödingarna, då och då bortröfvades infödingar till plantagearbete, och den nödvändiga följden häraf lef naturligtvis trätor och mord. Styrelse och lagar blefvo således slutligen oundgängliga, så framt ej de hvita skulle lefva i ständig fruktan för fiendtligheter af infödingarna. Följaktligen bar samma spekulation, som skänkte Fidschianerne enTimes, nu äfven skänkt dem en premierminister och en lagstiftande församling; och den nyligen så obemärkte och despotiske konung Cakobau har plötsligt blifvit förvandlad till öfverhufvud för en inskränkt monarki. Det är ej många veckor, sedan en hr Burt, hvars snille och energi förut hållits fjettrade i en hästmånglareaffår i Sydney, föll på en idn, att han just var den man, som skulle passa till premierminister åt konung Cakobau. Icke afbidande den dumma och gammalmodiga ceremonien att bliefterskickad,, erbjöd Burt Hans majestät sina tjenster; och H. M. antog anbudet lika hastigt, ja kanske ännu bastigare, än om det gjorts af sjelfve mr Gladstone. Den på detta sätt utnämnde nye ministern föreslog naturligtvis parlament och konstitutionel styrelse. En försa! ing. inkallades, hvars medlemmar helt beskedligt valt hvarandra, och i behörig ordning utsåg församlingen sin talman. Denne sistnämnde funktionär är säkerligen den intressantaste personligheten i den nya konstitutionen. Lik den gamle hjelten i Odysseen är talmannen Butters en man, som försökt sig i litet af hvarje. Efter hand-aktiemäklare, mayor och representant, innehade han mayorsbefattningen det år, då hertigen af Edinburgh gjorde ett besök i Australien. Mr Butters har derefter varit utsatt för motgångar. Olyckligtvis och ihans egen tanke orättvist utvoteråd ur parlamentet för förment lagstridiga handlingar såsom parlamentsmedlem, vände kan slutligen den otacksamma kolonien ryggen för att söka guld och gröna skogar på de mycket omtalade Fidschi-öarne. Som här der den parlamentariska erfarenheten på sätt och vis var monopoliserad af honom, tyckes man ha hyst förtroende till hans sakkunskap, och han blef utan opposition vald till talman. Den sten, som byggmästarne i Melbourne hade kastat bort, blef en hörnsten i de3 fidschianska underhuset. Och nu regera Burt, Butters, Cakobau komp. i Levuca; och de senaste underrättelserna, hvilka för några dagar sedan anlände, medförde konung Cakobaus — d. v. 8. Burtas — första trontal-. Men olyckligtvis har det parlamentariska styrelsesättet blifvit infördt på dessa trakter under temligen ogynsamma förhållanden. Aldrig har den fidschianaka kolonien befunnit sig i ett mer oordnadt skick än nu. Under de senaste dagarne ha vi bekommit bref från Nya Hebriderna med underrättelse, att två unge män, Ross och Bell, blifvit mördade af infödingarne, och den infödda befolkningens på nämnda ögrupp ej mindre än på Fidschiöarne uppstudsiga uppförande väcker mycken oro bland nyhbyggarne. Mord på nybyggare på Ba-kusten ha varit mycket talrika på senaste tiden, och hvad som gör tillståndet ännu mer bekymmersamt år, att de, som bäst äro i tillfälle att döma i saken, starkt misstänka, att konung Cakobau sympatiserar med, snarare än ban ogillar mördarnes dåd. När man nyligen uppmanade honom att skicka en truppstyrka från Levuca för att straffa missdådarne, vägrade han under förevändning, att de hvita nybyggarne icke hade rättighet att vistas der och att de befunno sig utanför de dem beviljade gränserna, och först på sina ministrars entrågna uppmaning samtyckte han att skicka dit hundra man, men de skickades dock icke för att bestraffa de föröfvade brotten, utan endast för att upprätthålla ordningen, och de bade särskild instruktion att undvika fiendtligheter. Dessa order skoia trupperna — förmodar Fidschi Times — tolka såsom en instruktion att icke utsätta sig för ringaste fara. Vid Ba hyser man de allvarsammaste farbågor i anledning af infödingarnes fräcka och botfulla uppförande, och man fruktar, att om denna trupps expedition skulle misslyckas, den genast skall efterföljes af ett utrotelsekrig mot nybyggarne., Orsaken till infödingarnes förändrade uppförande är att det starka tilloppet af invandrare och dessag äflan att tillskansa sig den bästa jorden helt naturligt väcker den infödda befolkningens harm. De infödda kunna samla sig i stort antal, och de äro starka, viga och krigiska. De äro erkekanibaler. Det är icke underligt, om konung Cakobau mera lutar mot sina undersåter med samma färg som hans egen än mot sina och ingalunda oegennyttiga, hvita konstitutionella. Jag har hört af personer, som talat med honom, ätt han är ett manligt, liberalt och beskedligt exemplar af cidevant-kanibal, men om rcan betänker bang fordna lif — och han är nu långt förbi medelåldern — skulle man vara mycket sangvinisk för att kunna tro honom med eng ha blifvit förälskad i det parlsmentariska styrelsesättet. Det påstås, att hans ministrar misstro ho och detta förefaller sanI KA NA sl KL