Aftonbladet – 7 november 1871, sida 3

Sir Roderich Murchison, hvars rykte såsom geo: log och geograf är enropeiskt, tjenade i den engelska armån till år 1816 och deltog likasom sir John Burgoyne i återtåget från Corunna. Det var först år 1825 som han efter allvarliga studier, dem han företagit på sir Humphrey Davys tillstyrkan och sin hustrus general Hugonins dotters enträgna uppmaning, offentliggjorde sitt första vetenskapliga arbete. De resor, han efterhand gjorde i England med Sedgwick, samt i Ryssland, Tyskland, Frankrike och Polen med de Verneuil och grefve Keyserliog, medförde för den geologiska vetenskapen ofantliga resultater och hans forskningar ide siberiska och permiska jordlagren ha nu vunnit auktoritet, Såsom ordförande i geografiska gällskapet har sir Roderich Murchison icke mindre gagnat vetenskapen. Vän med Livingstone, understödde han denne ryktbare resande i alla hans företag; det är honom man har att tacka för initiativet till de expeditioner, som utsändes att uppsöka sir John Franklin bland polarisen. Ett atde anmärkningsvärdaste dragen i Murchisons vetenskapliga bana är hans redan år 1846, d. v, 8. fem år före upptäckten gjorda förutsägelse, att guldgrufvor måste finnas i Australien. Den ryktbare eologen hade efter sina förskoingar i Uralbergen funnit analogien mellan? de lager, hvaraf de bestå, och dem som bilda bergen på den australiska kontinenten; han påstod att båda innehöjllo guld, och händelserna ha gifvit honom rätt. Mindre lysande, men icke mindre gagnelig än krigarens och geologens bana har den matematikers varit, hvilken i Cambridge innehade Newtons lärostol — Charles Babbage. Det är honom i främsta rummet samt Herschel, Peacock, d Arblay och flere andre hans medlärjungar man har att tacka för de tillämpade matematiska vetenskapernas uppblomstriog i England. Mer än 80 verk vitna om hans konskaper och flit. Hans bana, som började med en öfversättning af fransmannen Lacroixs Trait6 du calcul differentiel et intgral., har isynnerhet utmärkts genom konstruktionen af en räkne. maskin, som ännu förvaras i Kings College och hvilken har kostat sin uppfinnare efter åratals arbeten en del af hans förmögenhet. Babbages arbete om Vetenskapens förfall antyder, att vetenskapsmannen blef modfälld, då han, derigenom att en af hans medarbetare öfvergaf honom och regeringen visade sig liknöjd, såg sig urståndsatt att utföra en analytisk maskin, som han uppfunnit. Den nionde af Bridgewater Treatiseso, der han BÖkt bevisa, att det matematiska studiet icke är menligt för religionen, samt hans senare arbeten, synnerhet hans logaritmiska tabeller, ådagalägga att denna modfälldhet blott var öfvergående. Hans sista arbete är en sjelfbiografi med titeln; Pasages in the life of a philosopher. 5 (JOURNAL DS DEBATS.)