Aftonbladet – 4 november 1871, sida 3

al de festa skandinavirka tidskritter utomianda eljest måste umbära, Af detta akäl är just nämnda tidskrift ett nödvändigt desideratum för de anstelter, hvilkas ändamål är understöd åt vetenskapliga arbeten genom litterära bjelpmedel, vi mena de offentliga bibliotekerna, isynnerhet vid universiteterna. Det första häftet af andra bandet öppnas med raeddelanden om den pädiatriska kliniken i det allmäsna barnhuset i Stockholm år 1868 af professor Hj. Abelin, hvilka lemna intressanta detaljer om en mängd sjukdomer. Så t. ex. afhandlar Abelin, för att anföra blott ett exempel, gsthma tkymicum och maddelar en tabell öfver thymuskörtelos vigt i olika barnlik, hvilken till evidens tyckes ådagslägga, att i sjelfva verket vid laryngiamus mycket stora och tunga thymuskörtlar nästan regelmäsaigt existera samt att den af Friedleben örnekado asthma thymicum i verkligheten finnes. Äfvenså finnes I de i andra och tredje häftena ioförda fortsättningarna af denna uppsats många för den praktiske läkaren såväl som vetenskapsmannen intressanta notiser, t. ex. om tarmkatarr och dennas dietetiska behandling, om erysipelas m. m. Derefter följer i första häftet en beskrifning öfver det fysiologiska institutet vid nniversitetet i Kjöbenhesn af Panum, derpå ett mycket niförligt srbete om jeptonet och gallan af O. Hamwarsten i Upsala och elutligen två arbeten sf dermatologiskt innebåll, s hvilka det förra. eu af R, Bergh I Kjöbenhavn hos en glödjeflicka observerad ny hudsjukdom, hvilken yttrar gig i form af damspelsbrickor liknande prominenser (deraf den af Bergh använda benämningen pessemsa) och sanpolikt är identisk med den at Begel beskrifna papilloma area elevatum, under det att det andra, ef Estlander i Helsingfors, söker bevisa, att den — äfven på händerna förekommande — mal perforant du pied bör förklaras för en lepraform. De i detta häfte förekommande kortare metdelsndena bestå af: ett utdrag ur en reseberättelse af ÅA. Arndsen i Kristisnia, som besökt de elektroterapeutiska och pneumatiska anstalterna i Tyskland och Paris; ett af Nicolaysen meddeladt fall ar traumatisk höftledsluxation hos ett femårigt barn, der repogitionen med varaktig framgång företogs efter fem veckor; ett af J. A. Holmboe i Bergen berättadt full af med deformitet botad fractura crurig hos en 13 årig gosse, der genom resektionen deformiteten undanröjdes; ett förutskickadt meddelsnåe om nervsystemets serösa rum och lymfbanor af Axel Key och Gustaf Retzius, hvarpå ytterligare fullständigande meddelanden skola följa 1 andra häftet, samt slutligen en såeom tillägg till en föregående uppsats meddelad beskrifning på ett proparat af atrofi af venstra bjertkammaren vid anevrisma aorte. I andra häftet meddelas en uppsats af Thoresen i Eidavold i Norge om kontagiernas natur och derns förhåilande till den menrkliga organismen, med särskildt afseende på en högst elakartad difteritepidemi, hvilken sedan år 18514 i flere år herrskade på författarens hemort och bland 403 inejuknade kräfde icke mindre än 93 offer, samt en skariakansepidemi från Okt. 1866 till November 1867, hvilken isynnerhet lemnede ett intressant exempel på spridning genom icke inficerade pergoner, i det att en skomakare, som hade etti skarlakansfeber sjukt barn, spred affektionen i fyra särskilda familjer, samt af smittkoppor och kikhozgta, rörande hvilkas fortplantning likaledes intressanta data meddelas, t. ex. rörande koppsmittande genom personer i prodromalstadiam eller i reconvalescens. Författaren pläderar för kontagiernas organiserade natur och deras lokalisation i flere slemhinnor, tror, att vid ifrågavarande epidemier barn isynnerhet böra aktas för katarrbaliska affektioner, och uttalar sig emot läkemedlens oförsigtiga användande vid difterit, I samma häfte fians vidare en afbendling af Fr. Dahl om förekomsten af tuberkler i chorioidea vid miliartuberkulos och dess diagnostiska beiydelse vid denna affektion, hvilken efter ett utomordentligt nogsrannt meddelande af de i Tyskland, Frankrike och Sverige gjorda iakttagelserna rörande tuberkler i chorioidea anför en följd af egna iskttagelser från Kjöbenhavns sjukhus och kommer till slutestsen, att i ifrågavarande förekomst, om den också icke är konstant (i 49 fall fattades den fem gånger), ett vigtigt bjelpmedel erhållits för differeptiel diagnos af miliartuberkulos. Vidare lemnar Gustaf Retzius en uppsats om molluecum contagium, likaledes begynnande med en noggrann hietorisk öfversigt öfver denna intreesanta sjukdom och särskildt uppehållande sig vid de 11 i Sverige hittills iakttagna fallen, af hvilka författaren sjelf observerat gju, företrädesvis äfven egnad åt den ifrågavarande dermatopatiens anatomiska förbållanden. Härpå följa gåsom slut på de större arbetena anmärkningar om facializparelys ef C. Tryde i samband med en myc: ket omfångsrik caeuistik. De smärre artiklarne i detta häfte bestå af ett förutskickadt meddelande af Kristian Loven (Stockholm) om lymfbanorna i magslemhinnan, ett af Hadersp i Wosterburg (Loilanö) iakttaget fall af liktidig extraoch intrauterinbafvandeskap samt de redan nämnda kompletteringarne af den i första häftet förekommande uppsatsen af Key och Retrius. tredje häftet träffa vi först på en öfvervägende nordisk affektion, lepra mnorvegica eller spetelska, till hvars karakteristik C. Armauer Hansen lemnar bidrag, hvilka skola fortsättas äfven i nästa bäfte. Hen beriktigar efter vidsträckta undersökningar isynnerhet från klinisk ståndpunkt den fordna åsigten af Danielsen och Boeck, hvilka, såsom bekant är, först utgifvit ett utförligt arbete om sjukdomen, och anser det särskildt obehörigt att statuera en lepra anaesthetica såsom en Bärskild sjukdomsform jemte lepra tuberculosa och maculosa, då anestesien blott är en följd af affektionen, hvilken bör uppfattas såsom hudsjukdom. Åfven att statuera en blandad form anser han oriktigt, då denna blott kan betraktas såsom ett stadium. Derefter meddelar Ragnar Bruzelius (Btockholm) bidrag till läran om pybildningarna i larypx, hvilka äro bevis på, att man i norden dragit vinst äfven af laryngoskopiens moderna upptäckter. Af medicinskt-statistiekt och epidemiologiskt intresse är det föl jande arbetet af Larsen, hvilket meddelar en sammanställning af sjukdomsförhällandena i Kristiania under decenniet 1860—69. Smärre vetenskapliga meddelanden göras af Kr. Lovn och professor Stadfeldt (Kjöbenhavn). Den förre meddelar rön rörande bjertslagets inflytande på trycket i thorax, hvaraf visar sig, att samtidigt med hvarje kontraktion af hjertkammaren en sjunkning iluittrycket i cavum thoracis eger rum. Stadfedt meddelar först några intressanta fall af graviditet och barnsbörd med uturus septus, jemte några anmärkningar rörande cystocele vaginalis och axelvridningar i lifmodern, derefter ett fall af kyphosis dorsalis med förträngning af tvärdiametern af apertura inferior pelvis. En likaledes bland de smärre meddelandena befintlig uppsats af Panum med öfverskrift: Reformoch reciprocitetsfrågan på den nordiska läkarekongressen i Göteborg, för oss in i ganska vigtiga och intressanta debatter om försök att införa enhet i medicinaloch examensväsendet i de tre konungarikena, hvilka bragtså bane genom ett förslag af Panum, men ej huuno afsiotas på nämnda möte, utan uppskötos till nästa års. ) Det fjerde häftet innehåller utom fortsättningen af Hansens arbete om spetelskan samt Hammuarstenas om peptonet och gallan större arbeten af P. 4. Törnblom (Stockholm), professor F. T. Schmidt (Kjöbenhavn) och Adolf Kjellberg (Stock: bolm). Törnblom meddelar anmärkningar om ba: I handlingen af strikturer i urethra med särskildt afkeende på urethrotomia interna med det MaiIsonneuveska urethrotomet, för hvilket författaren i anledning af de i andra svenska tidskrifter pu blicerade anfallen mot detta, ju äfven hos oss af många kirurger förkastade förfarande efter nina meddelade iakttagelser på serafimerlasarettet och 11 privatpraktiken tror sig böra uppträda, utan att han vill ha det uteslutande användt. Schmidt med delar bidrag till kännedom om bjertats utveck lingshistoria, och Kjellberg afhandlär hämaturi och albuminuri hos äldre barn till följd af grus i pjurarne. Raden af smärre meddelanden öppnar pro: I fessor Otto Hjelt i Helsiogfors med ett på der