petechialtyphus, fläckfeber, förekom på det hela sällsynt inom belägringsarmån. Bland de franska krigare som lågo sjuka i Versailles var den deremot ingalunda sällspord och månget lättare sjukdomsfall med feber antog, under inflytande af den depression, som rådde bland dessa goldater, fläckfeberns svårare och svåraste former, under det att dessa näetan alldeles saknades i de tätt bredvid liggande tyska sjuketablissementerna. Så var äfven förhållandet med smittkopporna, ehuru af annan orsak — bristande vaccination. Attsjukdomslynnet står i direkt beroende af framgångarne och nederlagen är en sedan gammalt känd och nästan i hvarje krig bekräftad sanning. De öfriga sjukhusen inom staden förbigås bär men rågra ord må deremot egnas åt de i kantonpementslinierna belägna fältlasaretten, hvaribland S:t Cyr, der krigsskolan blifvit använd till ett temligen godt sjukbus samt vidare ej långt från Versailles i närheten af den lilla Bicvrebäcken, som faller i Seinen inom Paris område, tvenne präktia landtslott Jouy en Josas och Villeverte, båda til höriga den rika bankirfamiljen Mallet fröres, som i denna vackra trakt ogde betydliga egendomör. Dessa sjukhus visade typen för de bättre kantonementssjukhusen i Paris omgifningar. Ali utrymme, som kunde användas hade man begagnat, biljardsalen liksom de eleganta salongerna med sina sidentapeter, speglar och marmorspisla Brådskan hade ej ens medgifvit att fullständi undanflytta det dyrbara busgerådet, lyxartiklarne och de vackra gamlingarne. Sängar och sängklä der voro af högst olika natur; somliga sjuka lågo på ejderdun i förgyllda imperialer, andra på halm: madrasser i garola lårar. Uiredningen var i samma blandade stil. I köket, bekant till och med i Parig för sina dyrbara väggar och tak af stuc, sitt marmorgolf och sin förträffliga inredning, höllos nu preussiska landtvärnsmän, som lagade den tarfliga sjukgoppan åt sina kamrater. Äfven idessa sjukhus, som lågo ganska tätt in på de franska linierna, rådde i öfrigt en exemplarisk ordning och reglementets föreskrifter, specielt hvad lufutillträdet för hvarje sjuk angick, respekterades noggrannt. — I Marly, S:t Germain en Lage med flere ställen funnos åtskilliga smärre sjukhus på slotten, i villor, skollokaler o. 8. v., alla illustrerade med det röda korset. Det vigtigaste bidragande momentet vid all gjukvård i fred som i fält är rik tillgång på frisk luft. Ofta nog är emellertid luften qvalitativt olämplig i lokaler, der man kunde ha anledning att vänta motsatsen. Slottsbygnader kunna t. ex. vid ett flyktigt betraktande synas lämpa sig till sjukhus Jå grund af det stora utrymme de erbjuda och för någon kortare tid kunna de väl äfven med framgång dertill användas. Så snart emellertid sjuktillförseln blir betydlig och en månad eller par förflutit och framförallt om en mängd svåra kirurgiska skador hopats på ett ställe, skall man dock finna att slotten, huru. störartade de än äro, likväl, till följd af byggnadssättet, ej i längden kunna undvika att blifva osunda och olycksbringande för dem, som der vårdad. Så v.r förhållandet på Versailles slott 1870, på Augustenborgs och Fredriksborgs slott under danska kriget 1864... Samma sak med de flesta andra stora, för helsovårdens ändamål ej af sedda lokaler: kyrkor, kaserner, skolor, fabriker m m. Bättre lämpa sig då salarne förlvatelseställen, täckta kägelbanor, gymnastiksalar, torghallar o. 8. v., hvilka vanligen ega företrädet af luftvexling från båda sidor. Äfvenså för mindre sjukantal landtegendomar och villor. Bäst äro likväl sjuktält och träbaracker under de för dessa byggnader lämpliga årstider, men att i fiendeland juppsätta baracksjukhus är en utväg, som endast i undantegsfall kan tillgripas. Preussarne bade försökt decna utväg i Nancy och åtskilliga andra från kriget något aflägsnare ställen, men i Versailles funnos inga baracker att tillgå. Lämpligast är att i fält så snart som möjligt försända hemåt alla de svårare sårade och sjuke, som kunna underkastas transporten och att, om sjukbarecker ej finnas, förlägga det återstående antalet i de bäst ventilerade, ej alltför stora byggnader, som äro att tillgå, hvarifrån patienterna likväl böra återigen förByttas, så snart blodförgiltningssjukdomen hunnit inrota sig. och de kemiska reningsmedlen ej vidare visa önskad verkan. Sannt är att sådana flyttningar fordra både tid, möda och kostnad, men månget menniskolif kan dock genom dessa åtgärder räddas. Lätta kommunikationer och tillgång på byggnader, som kunna användas för sjukvården äro således de tvenne första vilkoren för att densamma i fält med utsigt till framgång skall kunna bestridas. De närmast inpå stridande armåer belägna föältsjukhugen pläga vanligen uppvisa en af krigets mörkaste Akuggsidor, och militärmedicinens anna ler innehålla derom hemska beskrifningar. Mång: sådana skräckbilder finnas i vår egen historia, de seneste om fältsjukans bärjningar under finska kri get 1808—1809. Säkert är emellertid att sådans olyckor kunna förekommas och hämmas genon ändamålsenliga savitära åtgärder och genom nog grann ordning.