SAGE LIISA Pg RERSANEAAAa Te SA TTG AT Te BEREDAS mellan statyer och konstarbeten, bland sammet, siden och speglar, i det historieka galleriet, längs väggar, besatta med de dyrbaraste taflor, framställande allt det lysande, som finnes i Frankrikes bragdrika historia, stodo i långa rader de sårades sängar. De flesta voro svårt sårade af alla de olika tyska nationaliteterna, preussiska, baierska, sachsiska, wärtembergeka och badensiska soldater af olika vapen och med skiljda dialekter, en del nästan omöjliga att uppfatta. Alla, som kunde tåla det, skickades hemåt till de tyska sjukhusen på fransk botten eller till de otaliga reservlasaretten i Tysklands olika delar. Första delen af sjuktransporten var då den besvärligaste, från de olika orterna af belägringsarmåns periferi till jernvägens vestligaste slutpunkt. De största affärerna med de blodigaste resultaten stodo i November och December månader, söder och sydvest från Paris, hvarigenom försändningen af de sårade för tyskarne i betydlig mån lättades i riktningen Lagnoy, Chateau Thierry 0. 8 v. De allvarsammast sårade nödgades emellertid stanna i armåns omedelbara närhet på fältlasaretten för att antingen vårdag och opererag eller ock för att få dö i fred; och största delen af patienterna på Versailles slott hörde till dessa kategorier. De flesta fallen utgjorde föremål af specielt intresse vid studiet af skottskador, och man såg här alla de bisarra förstörelser, zom nutidens projektiler kunna ästadkomma. De kirurgiska och medicintka: studier, hvartill eå rik anledning fanns vid högqvartereta sjukhus, ligga emellertid utom planen för detta lilla utkest, som egentligen afser fältsjukhusens sundhetslära. Lufttillgången var mer än tillräcklig i slottets gtora salar. Under 6 å 7000 kubikfot luft hade få sårade, men deremot en och annan, t: ex. de gom lågo i Ludvig XIV:s audiensrum, ända till 12 å 14,000 kubikfot pr man. På -sina ställen var icke desto mindre luften vedervärdig. TLuftvexlingen var nemiigen i högsta grad ofullständig, emedan fönstren, som skulle uträtta allt i denna väg, för det mesta lågo åt en sida, så att -endast obetydligt luftombyte kunde åstadkommas. I de många vinklarne och dammgömmorna i vråarne, i sammetstapeterna o. 8, v. samlade sig äfven troligen smittämnen. Anledningarne blifva wisserligen alltså mer eller mindre dunkla, men säkert är att slottet, belagdt med svårt sårade sedan ett par månsder, smart nog visade sig som en härd för smitta. Mo slutet af November lågo här inemot 150 sårade förut vårdades ända till 400 på en gång och utrymme saknades minsann ej för dubbelt så många. esultaterna voro emellertid som eagdt dåliga och blodförgiftningssjukdomarne lurade på sina offer. Omflyttningar af de sjuke, omstoppningar af madrasserna, fönsterras ställande på vid gafvel största delen af dagen, patienternas utbärande på terassen så snart väderleken det medgaf, användandet af kemiska reningsmedel, riklig tillgång på mat och vin, stärkande läkemedel m. m. — allt strandade mot envisheten hos det gängee fak domslynnet, inympadt under en tid då sjuktillförseln var större, och sedan allt mer utvecklande sig genom tillförsel af ekottskador med ofantliga sårytor och ymnig stinkande varafsöndring. En hård kamp kämpade läkarne, men en kamp, der de ej blefvo segrare. Lufttillförseln var, som sagdt är, för hvarje sjuk mer än tillräcklig, men luftens beskaffenhet fortfor att vara olycksbringande och or: saken härtill låg, utom i den felaktiga luftvexlingen, äfven i sloitets olämpliga belägenhet såsom sjukhus betraktadt; på ena sidan stillastående vatten i de många bassinerna vid vattenkonsterna, som nu ej spelade, å den andra gidan trångt inbygda borggårdar och långa osunda gångar. — Sjukhusutredningen lemnade deremot ingenting öfrigt att önska; sängar, sängkläder, mat och dryck voro af bästa beskaffenhet Dagligen erhöllo patienterna, i fall så behöfdes, rent linne; yllepersedlar och konvalescentkläder funnos i riklig mängd, tack vare de frivilliga sjukvårdsföreningarnes sammanskott. Köttoch vinportionerna voro ovanligt stora och den i Frankrike gängse boskapspesten syntes ej hafva inverkat på de sjukes förplägning, om ej deri att i utspisningen fårkött mera användes än oxkött. Med få ord — det rådde öfverflöd för de sjuke i allt, utom i det nödvändigaste, ren luft, — och derföre, hvilken skilnad mellan resultaterna här och i de enkla träbarackerna vid de stående sjukhusen vid Rhen, der mortaliteten var så ringa och de gmittosamma blodförgiftningssjukdomarne på vissa orter, t. ex. i regervlagarettet vid Neu Wied, nästan okända. Ett stort militärlasarett för sjuka, och sårade fransmän fanns i slottets omedelbara närhet vid Rue de la Bibliottque. Der vårdades omkring 250 sjuke och sårade; flertalet nu konvalescenter. De franska läkarne stodo här under befäl af en tysk generalläkare, som understundom inspekterade sjukhuset och stod på ganska god fot med gina underordnade derstädes. Endast i ett fall uppstodo stundom skiljaktiga meningar, nemligen iafseende på rätta tidpunkten för de gjukes friskrapporterande. På grund deraf att de återställda omedelbart efter utskrifningen öfvergingo till krigsfånTger, sökte nemligen de franska läkarne att så lärge som möjligt behålla sina tillfrisknade, i hopp om bättre konjunkturer i vepenlyckan. Preussarne, gom för undvikande af oreda önskade ha så få franska soldater som möjligt i högqvarteret, ville deremot införa sin vanliga ordning. De franska läkarne, officerarne och soldaternas, vanda att om Ikriog sig se sina naturliga fiender, tycktes med glädje omfatta tillfället att epråka med främlingar som ej kunde räknss till deras ovänner. Mer och I mindre sangviniska förhoppningar om snart inträffande bättre tider för fåderneslandet saknade de inI galunda. Sjukhuset hade en egendomlig enstrykning genom närvaron af en mängd barmhertiga systrar och kapucinermunkar i ordensdrägter. Renligheten I syntes lemna åtskilligt att önska och rummen voro starkt belagda. BSjuke och sårade lågo sida vid sida, typhuspatienten bredvid den sårade. Luftvexlingen skedde endast genom fönstren, korsdrag kunde ej ästadkommas; siukhusbyggnaderna omslöto en borggård af ej särdeles stort ytinnehåll i förhållånde till de omgifvande husens höjd, och lagarettet tillhörde den afart af korridor-sjukhug, som särdeles lämpar sig såsom varnande exempel, I närbeten af det franska sjukhuset hade man i en kasern inrymt omkring 3C0 fjuke af tyska arm6n, flertalet svårt angripna af tyfoidfeber. Af den typiska franska tvåvåningskesercen hade man eökt göra allt bvad göras kunde, utan att dock lyckas komma till något godt resultat. Rummen voro mörka och otrefliga, uppvärmningen ganska bristfällig och trots den tyska hvitlimningen trängde dock gamla franska kasernlukten igenom. Det mest belagda sjukbuset i Versailles var Lyc6et vid Avenue de 5:t Cloud, ett stort och i Frankrike namnkunnigt läroverk, nu tyska härens typhusstations. De stora byggnaderna inrymde förr 700 lärjungar, som här hade ståtliga lärosalar och rymliga sofrum samt promenader i de vidsträckta korridorerna, i en vinterträdgård och i de gamla allterna som begränsade tomten. Det hela hsde en anstrykning af kloster och omfattade äfven en kyrka, der fordom Bossuet och Fenelon predikat. Ehuru i verkligheten ej annat än en kasern för uppväxande upgdom enligt det franska centralisationsmönstret, egde likväl detta sjukhus många fördelar framför de öfriga här förlagda. Först derigenom att salarne kunde behörigen vädras, emedan åe flesta på tre sidor egde fönster, hvilka äfven nästan alltid under loppet af dagen stodo öppna; vidare funnos här goda ugvar och kalorifrer, äfvensom vattenledning med utmärkta tvättiorättningar, gas m. fl. anstalter, gom tillhöra en större väl vårdad läroverksbyggnad. Köken, 0 magasinerna, lokalerna för byrån m. m. voro alla k ) tilltagna i samma storartade skala och det hela a I befanns väl underhållet och vårdadt. Utredrvingen tt I var på det hela äfven särdeles snygg, ressortmar drasser, vackra filtar o. s. v. funnos i mängd att a I tillgå, förmodligen tillhörande sjukhusets förra in1 vånare, helpensionärerna. Utspisningen var, scom rr I på alla de tyska sjukhusen, god; kött, vin och n, stärkande medel funnos i öfvgrilöd. De flesta sjukt kI kommo från kantonementerna i trakten samt frår le befästningslinierna, der truppen ofta fick arbeta et I med gräfning i den våta jorden under de kallt ka th osaenis hästnäittanna Nidkont tofnidfohrear nah PR PORR (MPR Ht KEM