Aftonbladet – 2 november 1871, sida 3

gifva förtroende hos hvar och en, som närmare känner förhållandena i detta för vårt land högst vigtiga ämne. Författaren redogör samvetsgrannt för komiterades åtgörand den samt gör full rättvisa åt de olika meningar komiterade framstält i särskilda reservationer. Särskildt och med rätta framhåller han generaldirektör Falkmans reservation, hvilken ban ofta åberopar. Under sådana förhållanden skulle ett omnämnande från min sida vara i allo obehöfligt, om icke författaren under sin omsorg att framhålla ar4 dras arbeten och åsigter stält sitt eget omdöme väl mycket i skuggan och dessutom pad ligt mitt förmenande varit för mycket före tig att vidröra den mest ostämda strängen, hvilken dock måste först behandlas om det skall blifva något utaf. Rörande denna frågas corde sensibles, ekonomiska kartverket, yttrar författaren: Ett oblidare öde har väl sällan ett allmännyttigt företag fått röna; men medgifvas måste, att det är en viglig fråga, om detta företag, cå vidt det angår kartornas utgifvande, bör vara statens och icke snarare de numera myndig blifna kommunala institutionernas. Kursiveringen har jeg tillåtit mig, ehuru hon, som hvar man ser, utesluter en mycket inskränkande mellan-mening. Dermed vågar jag hemställa, huruvida frågan ej blir ännu mer vigtig, om den icke kursiverade mellanmeningen teges bort, och huru svaret i så fall skulle blifva. En person, och dertill en komiterad, har redan besvarat denna fråga utan mellanmening. I en så kallad särskild meninge tryckt på tre sidor i det ifrågavarande arbetets slut, har framlidne general Hazelios i korthet sagt, att ett kariverk upprättadt härad efter härad under etthundra års tid för anskaffande af årligen föränderliga sifferuppgifter för jordbrulks-statistik är en orimlighet; att kommunerne skulle med eller utan ersätlning biträdde af ortens landtmätere samlidigt öfver hela riket samla de erforderliga uppgifterna. I en nekrolog i Aftonbladet öfver den före detta arbetes spridning genom trycket sflidne generalen upplystes, att ett af honom påbtörjadt arbete om ekonomiska ka:tverket afbröts af döden. Utan tvifvel var detta en utveckling af hans särskilda mening iill betänkandet, hvilken senare, ehvru uppsatt med hans vanliga talsng, dock blott är ett utkast af en ännu outvecklad tanke. General Hazelius utstakade icke eller antydde icke ens närmare gränsen imellan statens och kommunens behof och skyldigheter i fråga om kartor och jordbruksstatistiska oppgifier. Hvad beträffar utgifvande i tryck sf ekonomirka häradskartor, ha komiterade enhälligt föreslagit, att detta må upphöra och ersättas genom den odlade markens frsmställning genom färgläggning å da topografiska kartbladen. Lägger man härtill, att komiterade enphäiligt föreslagit det ekonomiska kariverkets ställande under chefen för topografiska kåren, d. v. s. under generalstaben, och att anslaget för samma kartverk måtte öfverflyttas till fjerde hufvudtiteln eller till anslagen för landtförsvaret, så ksn man, finna hvilka skyldigheter staten ansetts baiva till jordbruksstatistiken, Komiterade ha endast fått i nådigt uppdrag att afgifva underdånigt betänkande öfver i hvad mån. de topografiska, ekonomiska och seologiska kartverken kunna ställas med hvarndra i närmare samband, och detta nådiga ippdreg har föranledts af en underdånig krifvelse från 1870 års riksdag. Alltså a rikedag, regering och komiterade, för tt ej tala om slimänrheten, tagit skuggan ör kroppen, d v. s kartan för jordruksstatistiken, för hvilken senare anslaet ursprungligen var afsedt. Allra minst an man tillvita komiterade detta fel. De unde ej annat än bokstafligt lyda ordres, ch regeringen kunde ej annat än i nåder fästa fseende vid riksdagens underdåniga skrifvelse. xenersl Hazelios framstälde sin ofvan nämda särskilda mening nästan såsom enskild peron, men underskref såcom komitåledamot ett eremot i sak stridande utlåtande, hvilket an sägas i mer eller mindre mån om öfriga eservanter, samt antagligen äfven om hr T, enom artikeln i Aftonbladet för den 17 denneg, Itt tillvita 1870 åre rikedag ensamt felet, ore också orätt. Det ligger, för att tala ned hr T., i den båg att ordna och åter råna, ändra och åter ändr2, hvarför svenken brukar beskyllas., och det är, desto ättre för nu lefvande, så djupt historiskt, tt dess uppsökande eller omordande vore ett ppkallande af de döde. Felet ligger i en caditionel men oriktig föreställning om sam anhanget emellan landtmäterkartan och jorda roksstatistiken, En landtmätarkarta fr trängt tsget jordbruks-statistisk endast ur.: er den korta tidrymd af kanske högst ett r under hvilken hon upprättss. Nästa år 7 hon redan endast kulturhistorisk, hvilken genskap hon naturligtvis för alltid behåller. jerföre kan också komiterades underdåniga örslag att å topografiska kartbladen upptara ålad mark endast afee ssmma historiska in. resse, som förut tillgodogjorts gensm utgifande af ekonomiska häradsks or och bes krifningar samt genom urgrättande af en erhördt stor och oerhördt dyrbar 8. k. ekoomisk rikskarta. Denna kultorhistoria biir ock icke ens rikets, atan endast komniurens, y om underrättelse fäs, att ett härad i Ufa nd år 1862 egåe så och så mycket åker, ch först 100 är derefter fås underrättelse m karu mycket åker ett härad i Jemtland ä eger, så är detta icke ens någon allmän vensk odlingshistoria, Att anslaget till ekonomiska kartverket kulle tillfalla topografiska kartverket, blir i jeliva verket den praktiska följden af koviterades förslag, och komitsrade kunde, såom saken var till dem remitterad, svårligen ommge till något annat resultat. Anslaget lir ttan tyifvel då användt till elt för stani hög grad nyttigt ändamål, då det deremot Srut alldeles icke gagnade staten, men på sin öjd en kommun och en eller annan exskild å statens eller andra kommuners bekostnad. inda möjliga sättet att ernå det ändamål om atsågs med det misslyckade försöket att rätta ett ekonomiskt kartverk eller skapaneb afen jordbrulksstalistik torde vara, att engt general Hazslii antydan genom hushållssyskapen infordra samtidiga uppgiiter för ela riket och endast till det ringa omfång om en allmän Tiks-statistik kräfver. Detär isserligen sannt, att ingen yt-innehål .eseriigen seannt, att ingen yt-innehålls-upp: