Aftonbladet – 2 november 1871, sida 3

— Af Farmaceutisk Tidskrifihar utkommit n:r 20, innehållande: Svensk Veterinärfarmakopå, 3:dje upplagan; Atom, molekul och eqvivalent. Af dr Ladenburg. Forts. och slut; Några betraktelDl ser öfver de personligt privilegierade apoteken med elanledning af sundhetskollegii utlåtande öfver förn I slaget till en apoteksprivilegiiamorteringsfond; Om dj svårigheten och kostnaderna att antkaffa en del Pycparater af den renhet som farmakopån fordrar; edicineltaxans revision för 1872; Farmaceutieka ) Institutet; Personalförändringar på apotek; Perso-nella apoteksprivilegier; Perasonella filialapotek; Annonser. — Vitana inndibrutkstastitet. Efter afslutad lärokurs vid institutet anställdes den 23 ? Okt., i närvaro af landtbruksakademiens president, .f. d. statsrådet grefve C. G. Mörner, samt inför el styrelsens ordförande och ledamöter afgängsexa-I men med 7 elever, 11 lärlingar och 6 mejeri-elever. De afgående eleverna voro: löjtnant W. Nauckhoff, ingeniör M. Nyström, IF. E. A. Beckström, I J. P. Andersson, F. von Sydow, E. Westin och N. ) Bergman, hvilka samtliga aflagt afgångsexamen och -Jaf hvilka löjtnant Nauckhoff mottagit föreståndareil befattningen vid Uplands mejeribolags station i Upsala, ingeniör Nyström skall utbilda sig till stats. J agronom, hr Beckström inträder såsom lärare vid Claösatorps landtbruksskola i Westergötland o. 8. v., jsamt A. B. Weltzin, utan undergången atgångssl examen. De utexaminerade mejeri-eleverna hafva tj alla erhållit plats vid sin afgång från skolan, fyra : bland dem i Finland, der ett mejeribolag bildats, med hufvudstation i Borgå, till hvars förestånderska blifvit antagen fröken Ida Bergström, som uader 6 år på ett särdeles berömvärdt sätt förestått Ultuna mejeri och mejeriskola. Den nya lärokursen vid institutet tager sin början den 1 November, j under ledning af institutets nya föreståndare Hj. I Kylberg, f. d. föreståndaren för Ryssbylunds landtbruksskola; och såsom lärare i agronomi och hus djursskötsel, efter den till annan befattning afI gångne förre läraren i dessa ämnen agronomen Gerle. inträder vid institutet f. d förste läraren dT vid Borgholms landtbruksskola frih. Åkerbjelm. Å Lärarne i öfriga ämnen: äro desamma som förut, med oförändrad underrisningsskyldighet för dessa. I undervisningen komma satt deltaga 35 elever, derJaf 24 nu inträdande nys och 11 förutvarande elever vid institutet. Lärlingarnes antal uppgår till 28, deraf 24 ega friplatser och 4 äro betalande llärlingar. Mejeri-eleverna äro, som vanligt, 6 till antalet. Ordinarie elev-afgiften utgör 750 rår för det första året och 600 rdr för det andra året af lårokursen. — De grönländska meteoriterna. I G. H. T. tör i tisdags läses: Ea meningsskiljaktighet har uppstått rörande den rätta naturen af de från Grönland hemförda kolossala meteoritblocken, i det en oyagre svensk vetenskapsman, som framträdt i Dagens Nyheter, äfvensom en insändare till Dagens NJheder i Kjöbenhavn framkastat den förmodan, att nämnde block icke voro meteoriter, utan jernmassor af telluriskt ursprung, framkomna genom vulkanisk ernption från jordens inre, för hvilken åvdigt man anfört hufvudsakligen den omständigheten, att likartadt jern fannits i det baseltiager, som träffats omedelbart i grannskapet al de stora jernblocken. Med anledning häraf har professor Nordenskiöld, som för närvarande vistas i Göteborg, fått i Handelstidningen införd efterföljande framställaing, hvari hr N. bemöter den omnämnda hypotesen: Med anledning af den tvist, som uppstått rörande det verkliga ursprunget af de nyiigen från Grönland hemfördå jernblocken, skall jag, då jag tillfälligtvis befinner mig på en resa här i staden, anhålla att genom eder värda tidning få lemna följande meddelande: Såsom dr Nordström i en till Dagens Nyheter års expedition gedige: jern i en basaltgång i grannskapet af fyndorten för det grönländska jernet, dels skifformigt inbäddadt, dels såsom fina korn iosprängdt i den öfriga bergmassan, och denna märkvärdiga upptäckt föranledde genast en diskusaion om de nu hemförda jernblockens verkliga ursprung. Att detta är meteoriskt anser jag vara genom de undersökningar, som sedermera anställts, ullständigt bevisadt, och jag skall framdeles, när åtskilliga nu försiggående undersökningar hunnit afslutas, återkomma till den för kosmologien utomordentligt vigtiga frågan. Här vill jag blott nämna: Att det från Grönland hemförda jernet utgör en blandning af metalliskt koljern, fosfornickeljern, kolväteföreningar och smärre, skarpt begränsade korn af svafveljern. Det öfverensstämmer träffats i de flesta meteorstenar, men skiljer sig deremot så fullständigt från alla bevisligt telluriska mineralier, att jag utan fara härmed kan förbinda mig och förbinder mig att med ett tusen (1000) rår inlösa en i fast klyft på den jernrika skandinaviska halfön inom år och dag funnen kubiktum af en likartad substana. Det grönländska jernet bildar vidare ett likasom hopfiltadt aggregat af jernpartiklar, till stroktur fullkomligt likt bevisligt meteorjern, men alldeles skiljaktigt från en genom smältning; bildad jernmassa. Äfven svafreljernets förekomst som skarpt begränsade korn, insprängda i den öfriga jernmassap, och de redan genom en lindrig uppvärmning förstörbara organiska ämnen, som ingå i det grönländska jernet, tala deremot, att dessa block någonsin varit utsatta för smälthetta — hvarifrån detta jern än må hafva kommit, eruptivt är det icke. Eget vore äfven att få veta, huru den värde daneke och yngre svenske vetenskapgmannen vilja lättare basaltmassan, en process, som efter mitt förmenande fordrar gravitationslagar enligt hvilka kullerstenarna från hafvets botten en vacker dag kunde flyta oss till mötes på dess yta. Härtill kommer att hbufvudmassan af den grönlävdska basalten utgöres af tillhårdnade lager af vulkanisk aska, ei af lavaströmmar, som stelnat, och att man just i den s. k. gång, der meteorstenarne förekomma, funvit verkliga pebbels, af baklyfta i berget. tydligen visa: . 1:o. Att det grönländska jernet verkligen ilikhet med allt dylikt jern, gom man förut funnit på jordytan, är af meteoriskt ursprung och att detta jornfynd således icke kommer att kullkasta de lärosatser inom vetenskapen, som fastställts genom noggranna, lefnadelånga forskningar af en mängd vetenskapsmän, bland hvilka jag här som exempel vill nämna Chladni, Schreibers, Biot, Haidinger, Arago, Humboldt, Berzelius. . 2:0. Att jernet nedfallit under den tid, då de grönländska basaltbergen bildade sig genom hopande af ofantliga massor vulkanisk aska, som 8edermera tillhårdnat. . . . 3:0. Att de vid meteorit-fyndorten i basalt insprängda gnistorna och skifvorna af jern oftast utgöra åter tillhårdnsade lemningar af jernblock, som varit utsatta för en söndervittring, lik den, som dessa jernblock ännu till samlarens stora förtviflan äro underkastade. 4, E. No rs Rn Bref från Norge. (Från Aftonbladets korrespondent.) Kristiania den 25 Okt. insänd artikel anför, upptäcktes redan under 1870 derföre till sin geammansättniog med det jern, som förklara de stora jernblockens uppdykning ur den ! salt, utvisande att gången utgör en uppifrån fylld Dessa och många andra skäl, som tid och ut-l rymme ej medgifva mig att nu anföra, synas mig