Aftonbladet – 31 oktober 1871, sida 2

tyglade med skicklig hand sin eldige sprinå gare och nedom kossckmössan syntes snibben af den svarta luggen. F Då först kände Matte igen bunom; 7 Der är Kulneff! skrek han till med stentonstämma, jag känner igen honom nu 7 Kulneffo, mumlade Axel och betraktade nyfiket den skäggige kosacken, ndet är ju samma person som Michaöl uppmanade dig att skjuta på Och som fången räddades, inföll Matte med harmsen röst. : Ingen må skjuta på honomp, fortfor Axe och betraktade med allvarliga blickar sina kamrater, Hvem har ej hört Kulnöff omtalss, hvem mäste ej känna vördnad för honom. Sjelfva folket talar ju om honom: med NR Matte och Jussu betraktade hvarandra ravd frågande blickar. Hör du, Matte, hviskade Jussu och lutade sig intill kamraten, sgår du in på fändrikens mening? Jan; svarade Matte-med undertryckt stämma. Kulneff är en dugtig karl och ingen har sagt något ondt om honom. Det ärsynd att skjuta en sådan. Jussu drog sig förvånad nägra steg tillbaka, Han begrep hvarken Matte ellerde öfriga. Han tyckte att det var nog att den omtalade personen var kosack för att han skullo ha rättighet att skjuta på honom. Här stod Jussus förstånd stilla, såsora alltid var fallet när det var fråga om någonting riktigt vigtigt. Från sin hersbyggd hade han fått med sig den förmaningen att hau borde döda alla fiender, och pu uppmanades han att låta en af dem behålla lifvet. Forts.)