Aftonbladet – 30 oktober 1871, sida 4

På grund af denna sannolikhet kunde försäkringens öfriga detaljer nu öfvermåttan lätt uträknas, och oaktadt man naturligtvis icke hade underlåtit att fästa afseende vid den större eller mindre sannölikketen för ått barnet skulle vara dödfödt, Behöfde man icke ens dröja vidare vid den betraktelsen af hvad kön det i så fall sannolikt skall vara under de olika framtidsperioderna. — Halshuggen inbrottstjuf. Från Scherwinsk ! i Polen skrifves att för en tid tillbaka kom till en bonde derstädes några karlar, hvilka ville köpa Hästar. Bondön drog dock risstankär på dessa, hvarföre han tillkallade några kända arbeall och höll med dem vakt i sitt välförsedda stall, Vid midnattstid höra dessa stoj utanför dörren och straxt efter Weimärktes ön centrudisbörr inrag i dörfeä och låset utskäras med sticksåg, n hand instacks nu utifrån i hålet för att bortdraga en rigel, men de innevarande, som hittills förhållit sig lugna, frepo nu fast handen och band den så, att tjufven hvarken kunde komma fram eller tillbaka. Kort derefter hörde man ett förskräckligt skrik, hvarefter allt blef tyst. Då benden följande morgon öppnade stelldörren fann fan den med handen vid dörren fastbundne vara ett lik utan hufvud. Tjufvarne hade nemligen skurit hufvudet af denne sin kamrat på det han icke skulle mot dem kunna vitna. — Brudvigsel till häst. I tidningen The Republican i 8:t Louis i Nordamerlka läses följande berättelse, meddelad af en som var med: torsdag anlände 8—10 herrar och damer till häst, kl. var 2 på dagen, till domaren Scotts embetslokal i Sedalia och underrättade honom genom en betjent, att utanför befann sig ett par, som vile bli vigdt. Då Scott kom ut, upprepade brudfolket sin begäran, men tillade att de önskade stanna qvar i sadeln Domaren Scott gjorde ingen Invändning häremot, och vigseln fullbordades på föliande sätt: Hur gammal är ni? — Bruds ämmen: Tjuguett år.. — Bruden: Aderton år.. omaren: Vill ni taga dana ävinna till er äkta och lagliga hustru? — Brudgummen: sJa visst; vill ni kanske slå vad om att jag icke pr det?. — Domaren til bruden): Vill ni taga denne person till er åkta och laglige man? — Bruden: Ja, naturligtvis: men var inte så nyfiken. — Domaren: Så förklarar jag då, ikraft af min embetsmyndighet, eder för man och hustru, Hvad Gud har förenat skall menniskan ei åtskilja.s — Bodafi dö sedvanliga afgifterna blifvit erlagda, galopperade hela kapa glad sin VE