Aftonbladet – 28 oktober 1871, sida 3

ställning och erhöll der pris för sina tillverkningar. Till expositionen vid Brunkebergstorg har verkstaden lemnat en större ställning, hvilken ådragit sig en välförtjeot uppmärksamhet. Tillverkningen omfattar i likhet med den härvarande fabriken hufvudsakligen träarbeten för byggnader af alla slag, såsom dörroch fönsterkarmar, fönsterbågar, paneler, dörroch fönsterfoder m. m. TROTT See LITTERATUR-TIDNING. Innehåll: Dalsjö, Öfversigt af den svenska skollagstiftningens historia. — Siljeström, Om läroverksreformen i Sverige — Siljeström, Kristendomen enligt Kristus. — v. Mentzer, Kartbok. — Litteraturoch konstnotiser. Skrifter i undervisningsfrågan. Öfversigt af den svenska skollagstiftningens historia i vårt århundrade af M. Dalsjö. (Stockholm, A. L. Norman 1861.) Om läroverksreformen i Sverige af P. A. Siljeström. (Augustihäftet af Framtiden för detta år.) I den förstnämnda af dessa skrifter (urseprungligen en artikelserie i Pedagogisk Tidskrift) lemnas en fullständig redogörelse för alla de förändringar vär skollagstiftning undergått sedan detta århundrades början äfsensom för hela den strid, som under denua tidrymd förts angående läroverkens organisation. Äfven för några bland de förnämsta skrifter och broschyrer som utgifvits såsom iolagor i denna strid redogöres i korthet, Efter att ha kastat en återblick på de sträfvanden att skaffa reslämnena en mera sjelfständig plats i skolundervisningen, som redan i det förra århundradet framträdde, redogör författaren för 1807 års skolordning — det första steget i denna riktning — med dess särekilda apologistklass för dem som icke läste klassiska språk, och sedermera för 1820 års skolordning med dess apologistskola, lärdomsskola och gymnasium. Derefter skildrar han den opposition, som reste sig mot denna skolstadga nästan omedelbart efter hennes införande, en opposition som hufvudsakligen gick ut på att förfäkta den allmänna, medborgerliga bildningens rätt gentcmot den klassiska, hvilken man ansåg i ofvannämnda stadga ha fått en nog dryg anpart sig tillmätt. Författaren omtalar åtskilliga förslag och anmärkningar i denna riktniog på riksdagarne samt redogör för de komitåer, som på grund af dessa anmärkningar tillsattes samt för de förnämsta bland dessa komitåers arbaten — skolrevisionens berättelse af år 1824 och uppfostringskomitens betänkande af är 1828. Slutligen kommer han till resultatet af dessa länge fortsatta sträfvanden, 1856 äras skolstadga, de betydande modifikationer, som redan år 1859 gjordes i denna stadga, samt de förändringar som under de senaste åren egt rum, t. ex. indragandet af första klassen vid elementarläroverken, rättigheten till dispens från grekiska språket på klassiska linien m. m. I den kritik, hvarmed författaren beledsagar framställningen af de under denna långa tidrymd gjorda och föreslagna förändrinsarne, visar han sig vara en afgjord motståndare af de nya idöerna på undervisvingsväsendets område. Den rörelse, som unler vårt århundrade ständigt fortgått i syfte utt inskränka de klassiska studierna vid elenentarläroverken till förmån för en allmän, nedborgerlig bildning, tvekar han icke att alla ett ondt, ehuru han medgifver, att den san hafva varit historiskt berättigad eller ill och med nödvändig, såsom töljd af en notsatt ensidighet. Att börja språkunderrisningen med modersmålet ensamt anser han rimligt och förderfligt. Rättigheten för läronge att få dispens från vissa läroämnen ioner han, såsom ledande till sjelfsvåld och odtycke, förkastlig. Utiideerna om fri flytticg ser han fantasier, hvilka numera lyckigtvis tillhöra en öfvervunnen ståndpunkt, Vid redogörandet för 1849 års cirkulär, hvargenom den nya skolordningen förbereddes ch den klassiska och reala linien förenades nom samma skola, yttrar författaren: När nan betänker, hurudant det svenska läroerket hade kunnat blifva och hurudant det plef, är det svårt nog att tillbakahbålla en bitter klagan, och vi skulle icks kunna utan dytra aciogar motse den fosterländska odlinens framtid, om vi icke vågade tiygga oss rid den tröstande förhoppningen, att sanninen till slut skall segra och en förnuftig ording blifva införd.o Författaren hoppas, att len pu tillsatta skolkomitåns arbeten skola eda till införandet sf en ny skolstadgs, byggd vå förnuftiga grunder, Den klara och sakrika framställningen skall äkerligen — oafsedt alla meningsskiljaktigeter — tillvinna dennz2 bok hvars och ens ippmärksamhet, som vill hafva en kortfatad öfversigt af vår nyasto skollagstiftnings listoria.