Strödda underrättelser. Journalistik. Den engelska tidningspressen. Economist naebåller en intressant uppsats om de förindrade vilkoren för tidningspressen i London och provinsernav, hvilken vi här meddela i öfversättving. Verkningarne af jernvågar och telegrafer i föraning med afskaffandet af annons-, stämpeloch papjoe har — anmärker tidskriften — under e senaste tio åren i tysthet medfört en radikal förändring i-tidningspressens i London samt i de stora städerna och i landet i allmänhet relativa vigt och funktioner. I England är hufvudsaken för en tidning att samla och meddela nyheter; att för gina läsare berätta det största antal gagneliga, vigtiga och intressanta fakta samt att låta dessa fakta sjelfva göra sitt intryck på läsaren. Endast i ringa grad medgifva vi diskussion och afhandlingar såsom en tidnings hufvudfunktion, och häri leder vår tidnivgspresg verkliga öfverlägsenhet öfver kontinentens och isynnerhet öfver Fravkrikes. I Frankrike är en tidnivg i de flesta fall blott och bart en politisk pamflett, beroende helt och hållet af en pikant stil och teorier, som väcka uppseende. Före telegrafernvas tid var Lon: don medeipunkten för nyheterna, och Londontidniogarne — isynnerhet de dagliga — hade ett slags monopol eller åtminstone en tydlig prioritet, och till cch med i de största provinsstäder var en daglig lokal tidning praktiskt omöjlig. Men telegrafen har nu blifvit så organiserad, att den försätter de flesta ledande landsortstidningarneilika god ställning som de dagliga Londontidningarne. I alla de stora och många af de medelstora städerna kan man nu kl. 8 på morgonen få aflemnad vid sin bostad en lokal tidning medsalla uttändska telegraföyheter ända till föregående midnatt, med berättelser från London och andra markna: der till affsrernas slut föregående dagen samt med alla Londonska och parlamentsnyheter ända till tre eller fyra timmar före den tid, då tidningen utgifves. Londontidningen för samma morgop. öfverflyglas i hög grad genom denna snabblet. Den kan blott föga tilläggai afseende på fokta, och den är endast af intresse såsom organ för ett parti eller en sekt, och till och med i denna egenskap båller den på att hastigt öfverträffas af den full: ständighet, hvartill de flesta stpra dagliga provinstidningarne ba bragt hvad som kallas deras London Letter, — d. v. s. en spalt eller mer med idel nyheter och sqvaller, samlade af någon litteratör ;rundtomkring i staden.. Detta slagg, korregpondens skötes i sjelfva verket eå nitigt, ert vid många tillfällen de första vinkarna meller bekräftelserna på vigtiga åtgärder ellep törändrinar ha meddelats allmänheten i. någon aflägsen andsortstidnings London Letters. För att komplettera telegrafens verk komme jernvägarne med sina ag! och beqväma bjelpmedel för distributionen. Provinstidvingarne ba dragit oerhörd nytta af denna förmån, Man kan köpa. Manchosters morgontidningar t. ex. på ett afstånd af minst 100 (eng.) mil från utgångsplats sen så tidigt som kl. 9, och detsamma gäller om Leeds, Newcastle, Hull, Edinburgh 0. 8. v. På detta sätt förse provinghufvndstäderna de mindre folkrika distrikterna med tidningar till förfång för a Afskaffandet af pennystämpeln samt af annonsoch pappersskatterna gjorde revolutionen fullständig genom att sätta tidningarne i stånd att bestårama en penny såsom likformigt pris för de dagliga provinstidningarne och derigenom skapa en ofantligt stor klass af läsare af dagliga tidningar, då deremot två pence eller mer skulle helt och hållet ka förhindrat dem från tidningsläsningf Under dessa omständigheter bar blött och bart tidningsutgifningsaffären såsom ett vehikel för nyheter i landet varit förmånlig, ja så förmånlig, att på senare tiden många af de mest bekanta provinstidningarne ha sett sig i stånd att bjuda på utmärkt politisk författareverksamhet i sina ledande artiklar saröt på litterär kritik. Provinspressen står derföre nu helt och hållet på jemlik fot med sina medtäflare i London. Några af dessa senare kunna väl ännu ha ett visst försteg genom sina ypperliga och utförliga utländska korrespondenser, men äfven här börja provinstidningarne göra intrång, Många af dem ha regelbundna utländska korrespondenser, och de tveka icke att enkom skicka ut personer: vid vigtiga tillfällen, sådana som t; ex. det senaste kriget eller till och med de senaste fältmanövrerna. Den allmänna följden af förändringen är afd gjordt välgörande, Det finns nu verklig sjelfstän dighet i diskussion och kritik i bela landet; Tos nen och slutsatserna äro icke längre kopierare från London, och på samma gång det kan var en sanning, att dåt till följd at nutidslifvets krar finns en tendens till större utsträckning af förvaltningens centralisering i London, är det äfven lika sannt, att det icke under någon föregående tid har. funnits en så stor styrka af sjeliständig och. intelligent provinsoch lokalopinion som för närvarande, 3 En större spridning af uppfostran är naturligtvis det förutgående oundgängliga vilkoret. Det gagnar ingensaR till att måla taflor för blinda eller att skrifva tidningar för dem, som ej kunna läsa och som sakna intelligent vetgirighet. De .senaste 40 årens undervisningeåtgärder börja med utomordentlig kraft göra sin verkan icke blott i afseende Bpå efterfrågan efter tidningar, utan äfven beträffande hvarje ämne, hvarpå intelligens och förstånd kunna utöfva inflytande. TI stället I för endast hundratal af personer, som sysselsatte