Aftonbladet – 23 oktober 1871, sida 2

d kunna göra ganska mycken skada. ess ——— AL AZ !L Kejsar Wilhelms trontal har så till vida jort ett godt intryck i Frankrike, som det illigt erkännes, att regeringen i Berlin denna årg bemödat sig att undvika alla öfverwodiga yttranden och förnärmande insinuaioner mot det besegrade landet. Man ser äri ett tecken, att Tyskland önskar komma ett drägligare förhållande till Frankrike, vilket det också visat genom den nyligen fslatade konventionen. Man fäster också ppmärksamheten dervid, att den tyske kejaren yttrar sig med förtroende om de inre örhållandenas fasthet i Frankrike, hvilket elt och hållet afviker från det språk, som nan hittills hört från Berlin; men det är ågot så ovant för Frankrike att sålunda rhälla frejdebetyg från en främmande tron, tt flera franska tidningar, såsom Journal de Paris och Journal des Debats, icke utan bitorhet kunna aflägga sin tacksägelse till den yske segerherren för hans välvilliga bevåenhet. Hvad trontalets allmänna tendens .ngår, lägger man dock vida mindre vigt orpå i Paris än i Berlin, der alla tidningar äfla om att förkunna Europa en evig fred inder den hohenzollernska hegemonien. Nat. Leit. är lika hänförd som Nordd. Allg. Zeit. fver kejsar Wilhelms fredliga försäkringar. Den tyske kejsarens trontal., skrifver det iationailiberala bladet, skall vinna förtronude hos den allmänna meningen i alla länler, och verlden skall icke länge hysa den ;ron, att vänskapen med den ene grannen Österrike) är köpt på bekostnad af vänskapen med den andre (Ryssland). Troatajet skall styrka förtroendet till freden, och dess afsigt skall vinnas. Underrättelser ingå redan, att det bringat lugna till alla jordens kanter. Huru ofantligt ha dock icke Earopas förhållanden förändrat sig! Ännu för kort tid sedan var blotta hänsy!tningen på ett godt förhållande mellan de tre stormakterna tillräcklig att väcka misstankar hos de andra makterna och att uppfylla verlden med bekymmer. Nu deremot höra säväl de fredsälskande regeringarne som folken med förtroende underrättelsen om ett dylikt förhållande. En så mirakulös verkan har dock icke trontalet haft i Paris. De fredliga försäkringarne, som öfverensstämma med Tysklands nuvarande intressen, skrifver Temps, förtjena att antecknas; men dock må mar icke glömma, att Tyskland förfogar öfve 1,200,000 väl beväpnade och väl utrustade soldater. Bien public betonar, att konung Wilhelm förde ett lika fredligt .språk son kejsar Wilhelm nu, och menar derför at man i framtiden är lika osäker för honom som förat. I Paris tror man icke riktigt på möj ligheten, att Preussen på en gång kan vare Rysslands och Österrikes vän, och dera kommer det sig helt säkert, att ingen tala om återupprättandet af den heliga alliansen Soir granskar yttrandena om kejsar Wil helms ställning till de båda makterna men finner det för öfrigt i sin ord ning, att man ser allt i ett strålande ljus i Berlin och låter allt vara på det bästa in rättadt i Tyskland. Denna del af trontale betraktas dock naturligtvis såsom något un derordnadt i Frankrike, hvars intressen fö ögonblicket äro alltför pressanta, att des tidningar skulle fördjupa sig i betraktelse öfver hvad framtiden kan bära i sitt sköt under den ena eller den andra förntsättnin gen. Den nyutnämnde franske inrikesminister Casimir Perier har utfärdat ett cirkulär ti profekternas hvilket väckt mycket bifall inor en sansade delen af pressen och af hvar innehåll vi här ätergifva de väsentligaste punk terna. Efter en inledning, i hvilken han bc rör sin faders och Thiers ställning till de frisinnade rörelsen i Frankrike, yttrar ha sig på följande sätt: Den nuvarande rege ringsformen i Frankrike kräfver mer än nå Fe annan en absolut vördnad för lagen. J ere rättigheter tillkomma imedborgarene dest flere pligter åligga dem; friheten kan endas befästas genom att alla underkasta sig de gemensamma ordningen, och i en republi blifver ett strängt undertryckande af hvarj anslag mot staten så mycket mera nödvän digt, som det icke der gäller att försvar dynastiska eller personliga eller partiintresser utan allas heliga dyrbarhet: der offentlig: freden och arbetet. Republikens upplyste oc uppriktige anhängare begå icke det felet at vilja grundlägga en exclusiv och intoleran republik; de anse tvärtom att det alldele icke är öfverflödigt, att alla vältänkande mä blifva eniga om vatt stödja den regerand makten. Frankrikes räddning är säker, or denna enighet bevaras under det så svåra re organisationsverket. Dä ett land blifvit un derkastadt en social kris sådan som den, hvil ken vi genomgå, är regeringsformen väl tem ligen likgiltig, om blott grundprinciperna fö all moral, för all rättvisa och för all frihe komma till sin rätt I slotet af cirkuläre karakteriserar Perier den roll, som prefek terna böra spela, och lägger dem på bjerta att deras uppgift icke endast är att admin! strera, utan att de skola göra sig förstådd: ärade och afhålin2 genom den sans och fri modighet, som en fri regerings embetsmä böra lägga i dagen gentemot den af dem ad Åh, inte längre än att vi kunna höra e pistolskott, svarade Jussu. or