Aftonbladet – 21 oktober 1871, sida 2

— Strandning. Engelska ångaren Aurora, vå resa från Hull till Riga, stötte den 16 lennes på grund vid Villipgebek. Angaren Toratio och dykarekuttern Neptun gingo i isdags ut för avi biträda. — Grundstötning. Enligt ingånget bref var den i Carlshamn hemmahörande briggen Bravo, som deritrån afgick till Pataholm för att lasta bräder på Brasilien, vid iolöpandet ill Pataholm, med lots ombord, råkat på grund. Med bjelp af ett ångfartyg kom dock artyget snart flott och afgick till Kalmar för att upphalas på dervarande slip och besigtigas. (D. B.) — Bergad blekingseka. Kapten 0. Sjöberg, törande skonerten Telegrafen, har, verättar D. B., under resa från Flensburg till hemorten, Oscarshamn, den 15 dennes 3 mil söder om Utklippan bergat en i marvatten varande ny blekingseka, utan tackling. och segel, samt medförde densamma till Kalmar. At fiskare från Ungskär och Utlängan igenxändes nämnde eka vara från Aspö. För omkring 8 dagar sedan hade den med 4 man och öfver 40 sillgarn utgått på fiske, men sedermera ej afhörts. — Chicagos brand. Från Filadelfia telegraferades i måndags till Times: Insamlingen till understöd åt de brandskadade uppsår nu till 4,500,000 dollars. I London uppgick den af lordmayorn föranstaltade insamlingen i tisdags till 23,600 . Vid ett af mayorn i Manchester utlyst möte för att insamla understöd åt de genom branden nödställda sammanskötos af några få varsoner 4500 , Från flera andra städer, åogbåtsbolag och enskilda personer hafva stora penningbelopp samt en mängd klädespersedlar ch matvaror ingått, hvarjemte flere jernvägsoch ångfartygsbolag erbjudit sig att afgiftsfritt frakta gods, som är afsedt för de nödställde. En tysk ingeniör, som i flera år varit bosatt i Chicago, anser att eldsolyckans utoredning hufvudsakligen kan tillskrifvas den fantliga massan af trävirke som användts vid hela stadens anläggning, Alla hus i Chi ä ed få ondentsr byggda så faru. Prottoi äro gjorda at furukubbar; i husen finnas blott trätrappor, husens tak bestå nästan uteslutande af spår; några tak io täckta ined den lätt antändliga asfalven; alla sv.å hos äro kelt och hållet af trä och oljebestrukna. Brandmurar m. m., som kunde hindra eldens hastiga framskridande, attas alideles, då någon lagstadgad byggnadsordning icke fiones. A — Sveriges spanmålshandel åren 1770 -1870. I senast utkomna häftet af Statistisk tidskrift förekommer. bland annat, en vf J. Helistenius författad arfhandling om skördarne i Sverige och deras verkningar,, ar hvilken vi tillåta oss att meddela följande märkliga uppgifter. I medeltal infördes årligen: på 1770-talet omkring 361,000 tunuor, 1780 761,000 — 1790 376,000 1800—1809 265,000 — 1810—1819 391,00 Med 1820-talet inträder en förändring. Sverige blef då ett spanmålsutförande land, och detta har sedermera antagit en utsträcknivg, om hvilken svärligen någon för femtio ir sedan hade en aning. Utförseln var i nedeltal årligen: på 1820-talet. 59,000 tunnor. 000 1830 80. 1840 284000 1850 861.000 1860 3 1,855.000 — — och ensar år 1870 utfördes mer än 3,800,000 . Det är visserligen sanrt, anmärker dr Åellstenius, att den ojemförligt större delen af denna utförsel utgöres af de mindre värdefulla sädesslzgen, korn och i synnerhet hafre, hvaremot hittills regelbundet mängden af införd hvete och råg (delvis i förmalet skick) ej obetydiigt öfverstigit utförseln. Men detta missförbållande — om det ens är något missförhållsnde att man använder sin jord till odling af de sädesslag, som för jordmån och luftstreck äro mest passande — är tydligen på god väg att upphöra. I goda är fyller landet numera temligen nära sitt behof jemväl af de dyrbarare sädesslagen; år 1870 behöfde endast 65,000 tunnor hvete och 286, 00 tunnor råg införas utöfver hvad af dessa sädesarter utfördes, och koswnaden får denrva införsel är rioga i jemförelse med inkomsten af det utförselsöfverskott, riket somtidigt egde af 377,000 tunnor korn och 3,212,000 tunnor bafre. Det förtjenar ock anmärkas, att en icke obetydlig delafrågwförseln verkställdes i syfte att anskaffa bärdig finsk utsädesspanmål. Beträffande värdet af en medelgod svensk skörd har dr Hellstenius anställt beräkningar, af hvilka framgått, att t. ex. 1858 års skörd uppgick till en summa af omkring 150 millioner, då likvisst endast de vanliga sädesslagen samt potates äro tagna i betraktande och intet afseende fäst vid afkastnin. gen af hö och foderväxter. En enligt eptuhanda grunder utförd beräkning för år 1868, då riket ändock endast erhöll en under medelmåttig skörd, slöt på omkring 200 millioner rdr; 1869 års skörd torde kunna skattas till ett värde af minst 215 millioner, och 1870 ärs gröda utan tvifvel ännu vida högre. — Folkmängden i Sverige år 1870. (Ur stat. centraibyråns årsberättelse.) Stockholms stad.... 136,016. Stockholms län.. 131.244,