Aftonbladet – 21 oktober 1871, sida 2

ing. Sammanhanget härmed är följande: Polisen hade i början af Juni, till följd af tskilliga omständigheter, anhållit 38 arbeare och arbetareledare och inledt en underökning mot 28 at dem, som voro hemma i Jngern, men bortvisat de öfriga. Det blef lärigenom upptäckt, trots slit nekande från le arresterades sida, att dessa, som klarlijen hörde till arbetarerörelsens ledare, voro nedlemmar at Internationale och just hade ilt Idre att genomföra vigtiga uppgifter,som ällskapets styrelse uppställt för sig och afla vilka den förnämsta var, att Internationak es hufvudsäte skulle förläggas till Pest, eme-t lan man der icke hade någon polis eller åt-; ninstone en mycket dålig. Genom den fort-lt atta undersökningen fick man derjemte enjs nblick i hela sällskapets organisation och man l 6 E I I t 1 f J L i j l l --6 mm et kr sd iterfann här samma anordning som hos frinurarne, jesuiterna och carbonari, nemligen tt strängt särskiljande af medlemmarne i angklasser, så att de lägre äro blotta verk.yg åt de högre och desse återigen genom ed tvungna att lyda de egentliga ledarne. Likaedes visar det eig vara alldeles otvifvelakigt att sällskapets ändamål går ut på ett våldsamt omstörtande af alla bestående re-l; geringsformer, i hvilkas ställe den fria folkstaten inträder, och att direkta angrepp på egendomen icke på minsta vis skola genera less ledare. Hvad som isynnerhet vägledt polisen var den omständigheten, att efter de näsanda personernas arresterande ankommo prof från medlemmar af Pariserkommuanen till . dem och dessa bref föllo i polisens händer. , Man skall nu tilltala 3 eller 4 af da mest j, framstående fångarne för högförräderi, medan , de andra blott skola behandlas efter de van-,; liga polislagarne. Ungern är för öfrigt icke , det enda land der man är i färd att allvar, samt taga ihop med detta sällskap. Oroligheterna i de kroatiska gränsdistrikl ten hafva gifvit anledning till åtskilliga ar-! resteringar i Agram. Den 15 dennes lära — i: till följd af fångea insurgenters bekännelser ! inför krigsrätten — tre af ledarne för det så ! kallade iliyriska nationalpartiet i Agram, deribland dr Statvevie, blifvit arresterade. Enligt Agrams tidning bar upproret i Rako! vicza endast varit ett enstaka symptom af en vidtatgrensd sammansvärjning, som gick ! ot på att samla stora vapenoch ammuni;! tionsförråd i bergstrakterna och att sedan ! göra ett allmänt uppror, i hvilket väpnade i skaror från Serbien, Dalmatien, Bosnien och Montevegro skulle deltaga. i Den militärbudget, som skall föreläggas riksdagen är enligt NationalZeitung mycket summariskt affattad, och utgifterna anslås till 89,996,393 thaler (23,139,755 thaler mer än för 1871). Med budgeten följer ett memorandum, i hvilket de ökade utgifterna motiveras. Den preussiska hären med de i den! inkorporerade kontingenterna från åtskilliga! länder, hvartill nu ytterligare kommer Elsass och Loihringen med 15,829 man, utgör i fredstid 304,830 man. I Bsyern är styrkan ! 48,244 man, i Sachsen 24,208 man, i Wir-: temberg 17,784 man och för båda hertigdö-; mena Mecklenburg resp. 5606 och 987 man. Den tyska kejsarstatens styrka på fredsfot utgör således något öfver 400,000 man fördelade på 18 armökårer, i Den franska medelhafseskadern lemnade den 16 dennes Marseille och samma dag afgick ! plötsligen dona i Toulon stationerade pansar-skadern, utan att min kände de bäda eska-! drarnes destinationsort. Ett rykte gick i Paris, att da skulle ha erhållit ordres att. bege sig til Tuais, der beyen lär gifva choferna för det senaste algieriska upproret ett skydd, som Frankrike anser oförenligt med sina iotressen. En tidning har till och med oåstått, att det skulle vara fråga om att bombardera den tnnvesiska hufvudstaden, hvilken anderrättelse dock säkeriigen saknar grand. Ett annat rykte var, att eskadrarne skulle afgå, icke till Tanis utan till Korsika, der orolighater skulle utbrutit, efter hvad det allmänvt påstods i Marseille. Huru härmed förhåller sig kan ärru icke med säkerhet angifvas, emeller id bade den 16 i största hast blifvit afsänd en bataljon fotjägare till Ajaccio. Engelske parlamentsledamoten mr Brassey har i Newcastle, skådepiateen för den numera lyckligen slutede striken ef maskinar-! betare, hållit ett föredrag öfver kapital vch arbete, vid hvilket en stor massa af urbetare var värvarande. Mr Brasseys yttrande i hans egenskap af jernvägskontrahent ijenar särskild uppmärksamhet, hvarför vi är nedan i szmmsndrag återgifva hans tal;:! Icke som kapitalist, icke som arbetsgifvare utan som filantrop står jag här i afton bland eder. Jag har att tacka de yrkesidkande . klasserna för mycket och erkänner öppet deras anspråk på mig. Den hårda kamp, hvari I voren invecklade, är nu lyckligt öfverstånden. I hatven kämpat fos en före minskning at arbetstimmarves antal. Men kortare arbetstid är ingenting annat än en förhöjning i aflöningen, men i annan form, och om vi utgå från det antagandet, att vinsten af er speciella yrkesgren rättfärdigar fordriogarne på högre aflöning, så kan detta 2j ske på ett mera Jagligt sätt, än genom iörkortandet ar arbetstiden. Jag är icke af den åsigten, att förkortandet af arbetstiden nö vändigtvis betingar en motsvarande minsking a? tfördt arbete, Något mer flit sätter Ding dr vc tad att på I ti arbetaren lätt i steuv CV P mmar pro. ducera lika mycket som på 10. Men han må taga sig i akt, att han icke med kortare arbetstid stegrar produktionskostnaderna i England till sådan grad, att konkurrsnsen med den utländska industrien blir omöjlig. Det är för menniskans srmar alldeles omöjligt att hälla jemna steg med maskiner af jern och metall. Men hvarför skulle icke maskinen, som aldrig blir trött, betjenas af två eller tre man, som aflösa hvarandra liksom vakten på ett fartyg? På ängfartygen har det sedan lång tid tillbaka visat sig vara alldeles nödvändigt att vid längre resor hafva alla maskinistoch eldareplatser tredubbelt besatta, så att folket af 24 timmar är i 81 timmar i tjenstgöripg. Hvarför skulle icke dagen delas i tre delar, hvardera af 8 timmar, eller arbetsdagen utsträckas till 16 timmar, så att tvenne olika arbetareafdelningar kunna sysselsättas? Under närvarande handelsförhållanden vore det aildeles omöjligt att tänka på någon vidare inskränkning af arbetstiden. Men jag hoppas att få upplefva