och här som öfverallt åtföljdes af ovanligt sympatetiska handkleppniogsr, åkte vi åter till mi ika monumnenter och fill den ståtliga milsitnga pinieskogen, la Pioeta, som biil förberrligad af Danto och Boccaceie; et är den största och äldsta i Italien, Böndagsa den 8 var den sista af dessa minnasrika kongressdagar. Åtskilliga föredrag, som icke kunnat medhionas do för enda dagsrae, höllos nu, och derofter beslöts det, att res3 skall hälles i Brässel, och kongressens officislia språk. och lärde ordfören 0, grefve Gousadini. tackade med rörande blygsamhet för det honom visade förtroendet. Under en oäadlighot af handklan på förslag a? profeasor Capellini en tack: se till alla, som hade understödt Koogresae : den itslienska regeringen, som bland annat snilagitj 15.000 Trancs till otatällaing af samliogen af Isndets förh oriska fornsaker, till alls kommuasraa, mottagit oss med så mycken hjort! ighet, städernas ochsprivatpersoner, som hade afstått sina samlingar under kongrosstiden, till de främmande måkterna, som hade sändt sina representanter 0. B V. Slutliga framförde Worsaae de fräramands gösternas t; i enska for: ka had e lärt 033 så i — tili vär atröttlige gener alsekretorara Ospellini, iken hade ordnat allt så väl, stt denna kougress i sanniog mästo beteckaes såsom fullkomligt lyckad. La fin de Ia fiov var en stor bankett, eom staden Bologna gaf sina förhistoriska gäster i rädhusets stora sal, På en marmortafls i väggen är inhuggsa Napoleon III:s proklamation från högqrarteret efter slaget vid Magenta, hvari han likasom inviger och känker det italienska folket friheten efter många irs sockan updor främmande hetravälde. Och na — act! hara förändradt! Men politik är ju banniyst från våra möten. sod talen var ett för Danmark, och Worsaae föreslog under stort jubsl f, d. ministern. Minghattis kål med tac golse för det understöd. hen gr ke er r. Mingheiti italighet tör ov var friifvande spred sin väl nal ötver folkea. j