Aftonbladet – 19 oktober 1871, sida 3

— Rysk expedition till mordkustem mf Stberiem. I ett ryskt blad läses: Allt mera ofta börjar man i vår press behandla frågan om en expedition till nordkusten af Siberien, hvaraf man med stigende tillförsigt väntar sig icke blott vetenskapliga, utan äfven i högsta grad betydliga resultat för bendeln. Norska skeppares färder till Kariska hafvet på andra sidan om Novaja Semlja hafva gjort tillgängligheten af Oboch Jenisejbugten till den grad sannolik, att man begynner tro på möjligheten af en regelbunden, om äfven kort, navigation under året från och till roynningarne af Siberieng båda jättefloder. Om detta i sjelfva verket ej vore någon irring, öppnar sig för Siberien utsigt till en öfantlig, ännu icke öfverskådlig utveckling. Uti sitt öfra och äfven mellersta lopp genomströmma Ob och Jenisej sädesrika länder, för hvilka ingen jernväg kan ersätta den billiga sjötransporten. Det som kanske blifver omöjligt för segelfartyg hoppas man uppnå gerom ångfartyg. För upplysning af hithörande omständigheter väntar man, utom af marivministeriet och ryska geografiska sällskapet, mycket af de siberiska köpmännens energiska initiativ. Dessa skola redan vara intresserade för företaget, så att man såväl i afseende å penningeunderstöd som verksamt deltagande i öfrigt byser de bästa förboppningar för realiserandet af den tillämnade expeditionen. — Scheremefjeffs. asyl I Moskhwa. I Moskovskia Wädomosti skrifves: Grefve Schere metjeffs asyl i i Moskwa har i dessa dagar förlo rat sin kärator. Den 24 September afled grefve Dmitri Scheremetjeff. Asylens vigtiga betydels för Moskwa, de ofantliga donationer, som gjort för dess inrättande och underhåll, de mönstergil tiga stadgar, enligt hvilka den administreras, der berömdhet densamma åtvjuter icke endast i buf vudstaden, utan äfven i de aflägsnaste vrår af Rysa land, göra att vi ej kunna underlåta att uttryckt vår djupa Borg öfver den berömda aflidnes bort gång, som i närmare ett halft sekel ledt asylens vidsträckta angelägenheter. Det var den aflidnes fader, grefve Nicolai, son grundade asylen, till hvars underhåll för evärde liga tider han donerade 500,000 rbl och en ofantlig egendom med öfver 8000 lifegna. Folket gaf denn: välgörenhetsinrättning den anspråkslösa benämnin gen Scheremetjeffska sjukbuset, under hvilken der är bekant ända till våra tider. Men asylen bestål icke blott af ett sjukhus. Det finnes nästan intet slag af välgörenhet, som ej skulle hafva fått rum i denna asyl. Sjuklingal erhålla skötsel i-ejukbuset, obotliga; lytta och ål driga, som icke ega någon tillflyktsort, erhålls plats på fattighuset, de som lefva åf sitt arbete — såsonr handtverkareoch konstnärer under stöd och bidrag i material och instrumenter, d åter, som icke ega krafter att med sina händer