Aftonbladet – 18 oktober 1871, sida 2

— Riksbanken. Genom de senaste riks! lagarnes beslut hafva bestämmelserna rörande iksbankens kreditivrörelse undergått väsentiga förändringar. Sedan vid 1870 års iikelag blifvit stadgadt, att kreditivtiz gare, som öre kreditivtidens ntgång erhållit nytt krelitiv, skulle, utan all afgift, ega å det nya sreditivet öfvertöra sin skuld till det äldre, vorttogos vid 1871 års riksdag maximibestämnelserna såväl vid lån i handelsoch näringsliskonten som äfven i fråga om kreditiv till enskilda, så att dylika, som ej förut finge meddelas å högre belopp än 30,000 rdr, numera beviljas utan sådan inskränkning till oeloppet. Från 1869 års början har ock, enigt hvad en i tidningarne tid efter annan nförd kungörelse närmare omförmält, tillfälle varit allmänheten bersdt att, utan begagnande af särskildt ombud, kunna direkte till riksbanken insända såväl ansökningar om kreJitiv, som vexlar till diskontering och lån mot fealsäkerhet, hvilka angelägenheter emot bestämda lindriga afgifter ombesörjas af en särskild, inom rikvbanken ordaad kommissionsanstalt. Då nu härtill kommer, att denna anstalt äfven ombestyr uttsg och lasättbiögar å kreditiven; att, med iakttagande deraf att tolf månader utgör längsta tiden för kreditiv, sådant beviljas från hvilken dag-och på hvilken tid som helst: . att kreditivafgiften utgör endast en hälf j procent för tolf månaders kreditiv och i förhållande derefter för kortare tid; att ipsättningar och uttag få göras å hvilket belopp sem helst, ntan afseende på jemra huädratal; att ränta godtgöres från insättvingsdagen; oc att räntan, som är bestämd till högst sex procent, för närvarande utgår efter fem procent; gå synes oss riksbankens kreditivrörelse erbjuda, äfven för landsorten, fördelar, på hvilka vi trott oss böra fästa uppmärksamhet, enär de icke torde vara så allmänt bekanta som 4 man kunde törmoda: