jsaren, hvarjemte han också till följd deraf ft en eller flera privata audienser hos kejen. Början af historien går tillbaka till dlet af år 1868, då för första gången fökommer i kejserliga kabinettets handlingar konto för Uscar Lessines, proprietär, boct i Brissel och Paris. Såsom Indåpennee riktigt anmärker kan man ej så myct undra öfver Brisseljournalistens fosterdsförrädiska vppträdande eller öfver kejrens totala hänsynslöshet gentemot den innationella rätten som ej mer deröfver att jsaren kunde vara så enfaldig att ifrigtina sig på affären och allvarsamt sätta värde . planen och dess upphofsman, ett värde m den omöjligt kunde ega. Förhandlinsne mellan kejsaren och den ifrågavarande urnalisten hafva pågått två hela år och t var tyska kriget, som gjorde slut på dem. -— 9 OO He Må At fat fee pr Sällskapet Internationale umgås med vackra imndplaner; bland annat har det, skrifves ån Brissel den 10 dennes, haft den planen : t i dag på aftonen försänka vår goda stad . ett egyptiskt mörker. Nämnda sällskap. ar nemligen uppeggat gaständarne till att! Sra strike. Tack vare stadsmyndigheternas ntänksamhet strandade emellertid hela pla: en. Alla stadsbod elier commissionaires ch äfven husens invånare blefvo genom plaater på husknutarne uppmanade att tända aslyktorna, i fall här och der i staden gasindningen blefve fördröjd. Brässel strålade å aftonen i fullaste ljusprakt och den fingo e strikande lykttändarne beskåda. — I Gent ade Internationale ej heller mer lycka med itt ofog. Blott i två eller tre fabriker ha rbetarne förmätts att inställa arbetet, men e ha åter blifvit ense med fabriksegarne, tom med egaren af fabrik för linnevaror, vilken stängde arbetssalarne med den förlaringen, att han ej skulle öppna dem förr n samtlige arbetarne uppgåfve striken. f Den bekante engelske agitatorn Bradlaugh ade tänkt göra ett besök i Birmingham och mickrat sig med att på sjelfva rådhuset få vålla ett föredrag om huset Braunschweigs örsättande i anklagelsetillstånd.. Då denna begäran om föredragets hållande framlades ör komisunalrådet, yrkade mayorn, att den skulle atslås, emedan drottningens försättande anklagelsetillstånd vore en kriminel förorytelse, som ej finge understödjas. Komnunalråden belyste derefter saken från olika synpunkter. Så menade en mr Lowe, att man ej finge tala om att försätta drottninpen i anklagelsetillstånd af den anledningen, att hon helt nyligen skänkt 100 p. st. till ett hospital i Birmingham. Ena mr Chamberlain anmärkte med anledning häraf, att Thackerays föreläsning öfver de fyra Georgarne varit lika hvass som Bradlaughs kunde bli. Det vore i sin ordning, att dylika angelägenheter blefve på ett lugnt, konstitutionelt säct diskuterade, emedan de eljest vid något annat tillfälle kunde uppdyka ien mera oapgenäm form. I sin förlägenhet vände sig kommunalrådet till magistraten med anhållan om råd; magistraten förteg välvist sin åsigt huruvida en föreläsning af nämnda slag vore af kriminel natur eller icke, dock blef Bradlanghs anhållan afvisad med 26 röster mot 18. I mindre radikala städer än Birmiogbam i allmänhet är — yttrar Köln. Zeitungs korrespondent i London — ehuru ej heller der fattas ett konservativt parti, skulle väl en dylik anhållan blifvit enälligt afslagen. Vi ha för någon tid sedan omtalat huru den 8. k. klosterfrågan i Rom var nära deran att föranleda förvecklingar med Frankrike; det var expropriativnen af ett franskt kloster, som då tramkallade några misshälligheter, hvilka dock snart bilades. Emellertid ha de municipala myndigheterna fortsatt att expropriera romerska nunneklostren, men härmed går dock mycket långsamt och nunnorna demonstrera så kraftigt de för så mot åtgärden. Nannorna i de begge klostren Santa Teresa och Sant Antonio Abbate hade bestämdt motsatt sig att följa expropriationsnämndens föreskrifter, hvarför den kongl. kommissarien Gadda nödgades vidtaga särskilda åtgärder med dem, hvarom från Rom skrefs den 11 Oktober: Kl. 7 i går på morgonen begärde chefen för ingeniörkåren jemte er officer, en notarie, en polisinspektor, arbetsmanskap och tvä gendarmer att bli insläppta i Teresa-klostret. Men härpå ville den andlige direktören ej lyssna, hvarpå dörrarne blefvo af arbetsmanskapet med våld uppbrutna. Nunonorna drogo sig tillbaka och begäfvo sig till det strax intill belägna klostret Incarnacione, om hvars eganderätt furst Barberini nyss öppnat process med regeringen. Klostret befanns när nunnorna kommo dit vara utrymdt, Samma åtgärd upprepad: två timmar derefter i klostret Antönio; mer här gjordes dock störr3 motstånd, hvarför stegar, jernspett o. s. v. måste användas föl att vinna inträde, men länge dröjde det ej förr än detta erbölls. Nunnorna protesterade för formalitetens skull och bådo att mar skulle lemna uppskof några dagar med dera: aftågande, hvilket också beviljades dem. Dess: äro de två törsta andliga stiftelser, som träffats af expropristionslagen. Bland prestern: är upphetsningen med anledning häraf utom: ordentlig. Rörande det betänkliga upproret af ettre gemente i Ogulinkretsen vid österrikisk-kroa tiska gränsen meddelar Pesther Lloyd föl. jande underrättelser: Den 9 Oktober utbröt oroligheter i det Ugulinska gränsregementet Af Rakowitzska kompaniet satte sig 200—30( man, beväpnade, i marsch. Det är icke bekant hvem det var som anförde dem. Enlig de först inlupna uoderrättelserna skulle majoren Rafich blifvit tillfångatagen. Öfver kommendanten Mollinary befallde genast at de närmast liggande regementena skulle ryck: