Aftonbladet – 12 oktober 1871, sida 3

1:0) på golfvet under tornet en kalkstenshäll med runor på; 2:0) under altarskranket ett fragment af en annan runsten; 3:0) å östra kyrkoväggen en redan förut känd sten, som i Göranssons Bautil (n:r 882) anföres tillhöra sakristieväggen, men som länge varit an sedd som förlorad. 4:0) Bland fyllnadsstenen för byggnadsarbetet ditfördes från Skrukeby Holagården en förut ej känd vacker runsten, som kommer att resas inom et staket, som omgifver nya skolhuset. 5:0) Sedan mot slutet af nämnda år de fornåldriga bänkraderna blifvit ur kyrkan utflyttade, upptäcktes nära kyrkans nordvestra hörn en korstecknad runsten; 6:0) midt emot denna, i södra väggen, blef en annan synlig, dittills dold af en hvalfbågspelare; oc 7:0, 8:0) då kalksteren från tornet skulle undanrödjas, påträffades tvenne andra grifthällar, den ena endast försedd med slingor, den andra med både slingor och runor. Utom de nu här uppräknade åtta runstenarne, eftersöktes på sina fordöa platser ( Bautil n:r 881 och 883 nämner vestra kyrkogårdsporten) ännu två, som af ålder varit kända. Men man letar numera förgäfves efter dem. Agronomen C. F. Nordenskjöld, som vid samma tid befann sig i grannskapet och ofta besåg raseringsarbetet, har såväl härom som om de åtta upptäckta runstenarne ingifvit till östgöta fornminnesförenings bestyrelse en omständlig beskrifning, åtföljd af trogna och fullständiga teckningar, hvilka komma att intagas i föreningens snart af trycket utkommande årsskrift. För älskare af fornminnen är det intressant att få veta, huruvida löjtnant Hagdahls tre runstenar äro inbegripna i de ofvanberörda tio, eller om de icke alls varit förr bekanta.