Aftonbladet – 9 oktober 1871, sida 2

neral-Ågent, hvilken äfven lemnar alla. nödiga uppysningar. WILLIAM GRÅF, (4281) Lilla Nygatan M 18. ERE RESER STOCEHOLM den 9 Oktober. ritet äro nu för det mesta stadda på vägen till sioa hemorter, der åtskilliga sf dem säkerligen. skole låta fira sig såsom segervinnare. Från Skåne ha vi ja redan sett telegrammer, fulla af fröjlebetygelser öfver den stora segeri. ingå, och en skånsk tidning, som tror sig vara mycket demokratisk, förkiarar, att underrättelsen som Andra kammarens stora bedrift skall helsas med gränslöst jubels. Vi finna iogenting så besynnerligt i detta : jeblande. Det är ur psykologisk syopanktj mycket förklarligt, Man beböfver ropa ochi uppmuntra. sigy för att för ögonblicket ned: : tysta tviflen och betänkligheterna, likeovi dett! är bekant, att personer oa pläga nppstämma : muntfa sänger, för att i ä lan och oro eler fördölja sin fruktan. det der mer eller mindre uppriktiga jublot. förklingat, skall det ganska snert komma en! period, då både representanter och kommiti tenter göra sig reda för, hysd den der segern ionebär och hvilka dass resultater äro. De skola då måhända komma Raderat med att de resultater, som Jlandtmannapartiets ledamöter uppnått genom sin seger, ärol. följande: . att en reform af värt försvärsväsen, som, om man får tro deras flerfaldigt upprepade; ord och försäkringar, ligger. dem så varmti om bhbjertat; blifvit. undsnskjoten till en oviss: framtid, måbärda till dess vi i nödens skola få lära oss redobogenhei till uppoffringar, uppfriska vår fosteriandskärlek och öfva 038 i manligs dysder; att man från rotehållarsintressete sida tillbakavisat det erbjudande, som nu-förelåg, om ibförande af sllmön! värnepligt med borttagande a? den rätt till lega och friköpning, som nu förefiones till förmån hålsudsakligen för i de s.k. mera bildade! klagserna, hvarpå från dessa klassers sida nu icke förspordes något motstånd; att följaktligen den zuvsrands beväringar institationen Kommer att qvarstå oförändrad, i naturligtvis med ett sträfrande från regeringens sida, säkerligen -understödt al ett flertal isom representationen, att ge så pass mycken militärisk utveckling åt denna institation, som under närvarande förhållanden är möjlig, hvilken dock alltid mäste blii hög grad bristfällig såväl hvad öfning som organisation angår, så att on det gäller, alls mogens barn måste gå ut i striden i mycket hög grad underlägsna dem, mot hvilka de skola kämpa, och derigenom utsatts för mycket stor manspillan; Ä att en stor positiv: fördel blifvit. om intet, genom förkastandet af det erbjudsndeaf betydande sttergifter och linäriogar iindelningsverket, hvilket efter all sannolikhot icke mera ! kommer att ske, hvadan indelningsverket i sin puvarande form koomer att qvarstå; att man bidragit att aflägsna en sannt konstitutionell. vedbar och fösterländskt sinnad ministör, sony är så svår att ersätta, att de, som förut jomt och stärdigt angripit denseam na och otåligt förebräst dess ledamös ter att-hakas sig: fast vid taburstterna, na ängaligt tigga och be, att de ville vare så goda och stanna qvar på sinä platser; och slutligen. att man med allt detis endast arbetat i bänderna-på den möjligen existeranda jutkorliga reaktion; av kan ha betraktat armörrågan och åtskilliga andra frå: gor endast såsom medel att ädagaläggs, att motståndet mot representationsr: formen: var berättigadt ochspådömarne om ett hänsynsläst och egoistiskt bontregemente riktiga, en uppfattning, som man dess värre nu kan få höra ipom åtskilliga före reformvänliga krets gar, men som vi hoppas dock ej skall Funna slå djupare rötter. Vi bedja en och aonan ärad samtida icks allt för bafvudstuga göra answi och stor ifvelse deröfrer, ati vi hävtydt på möjligheten af ett dylikt reaktionärt sträfvande. i skola snarligen åt det ämnet, med ledning af senaste riksdagars erfarenhet, egus en pågot utförligare undersökning, och skola derefter garna diskutera: det ämnet och med nöje se det belyst ur olika synpunkter. Då åtskilliga blad, som. tro sig varssaf ycket liberal och demokratisk patnor, men r0caf det skapiyune, att de ickeknannasätta sig närvaro ini eakerna eller följa med vidlyftiga förhandlingar, taga för afgjordt ait döt sem inaebär opposition emot ett regeringsförslag naturligtvis är liberalt, men understödet för detsamma byråkratiskt;, vilja vi för ögonblicket erinra dem om ex omständighet, son: de troligen förbisstt, att nemligen ytiarsta venstern (t. ex. her Hedin, Gumaetus, Nordenskiöld in. fl) röstade met minoriteter i dennå sak och att den hvarkea härntinnån eller i allmänbet kunnat hysa förtroende tili ett föregifvet demokratiskt sträfvande under grefve Arvid Posses suspicier. Efter vi kommit att vämna grefve Posse, höra vi måhända omtförmäls, att han, i motsats mot hvad en sanan tidning vetat berätta, äv befinner sig i hufvadstaden. Så dt man. kunnat förssötja, bar ban dock hitiotills icke erhållit något anbnd: att bilda! en ministör. Anledniogen börtill är förmod-) iigen den, att has i och genom den dubbla roll, hsn velat utföra, såsom på en gånj privat förtroendeman på högsta ort och le-! dare af oppositionen, förlorat förtroendet på båda bållen. Högst besynnerligt är det, när Göteborgs Handelstidning i in vanliga oför-: likneligt: farbroderliga och förnumstiga ton. lexar upp vederbörande, derför ett man icke : gifvit mejoritetens chet uppdräget att bilda det nya kabinetteto, Det vore i sanving in-! gen konst, om man kunde säga hvem som är chef för en verklig majoritet inom reprei sentationen. Men hvarken utgör landtranna-1 artieb en sådan majoritet, icka heller är!(t r 3 0 e E I Medlemmearne af Andra kammarens majo: 8 l s j ! t 1 4 1