Aftonbladet – 7 oktober 1871, sida 3

o— Tegnersdagen högtidlighölls i onsdags på öfligt sätt af Lunds studentkår, i det densamma vid aftonens inbrytande, företrädd af nationernas fanor och under säng af Ur Ossisns dunkla sagoverldo, framtågade till skaldens bildatod och der uppstämde Sitter i högen,. Studentkårens vice ordförande, adjankten Durå, böll derefter ett tal till kåren, i hvilket hac, eoligt Lunds Vockoblad, frawhöll, att det ej vore tät ätt erinra oss sjslfve, ej heller vd OM den store hädangånognes firtjer ty dem har han sjelf ristat i hvarje svensk midborgares bröst, men af stolthet öfver bvad stort vi ega och för att värma 0s8 vid äsynen af hans ädia, höga drag, som bronsen bevarat åt oss, och för att gifva ett uttryck åt vår vördnad för hans stora egenskaper och upphöjda tänkesätt; ty skulle än, det Gud förbjade, den dag randas, då hans fosterländska röst ej längre finner genljud i det gamla Sverige, så skolas bans ord stå oförgängliga, outplånliga qvar och vitoa om en tid, då fosterlandskärleken ej dagtingade med egennyttan. Främst glänser i detta hänreende hats minne för oss, som af honom erhållit i! arf så mycket, och för att visa vär tacksamhet härför — höjom ett lefve för Esaias Tegnörs minne! Studentkårens sångare sjöngo derpå framför bildstoden ,Heimskringlas panna och kåä-: ren tågade så, under tonerna af Jag vet et land, tillbaka till akademiska föreningen fö ått der med ett helsningsgille fira de nyanlände kamratergas ankömst. .