Aftonbladet – 6 oktober 1871, sida 3

sation af sjöförsvaret i syfte att afskräcka från landstigning på våra kuster, på samma gång vii afseende på landtförsvaret, gom då skulle komma att utgöra så att säga en reserv åt sjöförsvaret, skulle inskränka oss till att göra den armå vi hafva så krigsduglig som möjligt. Ökade kostnader för landtförsvaret blefve visserligen i alla fall sålunda nödiga, men dessa blefve dock ej att jemföra med de omfattande uppoffringar, som äro förenade med en allmän värnopuigt med nu hos oss föreslagna bestämmelser och ännu mindre med en organisation efter preussiskt mönster, som sknlle göra oss ti!l en militärstat med alla dess vidrigheter, och då borde ej gerna motstånd ifrån något håll förekomma att för sjöförsvaret göra uppoffringar, som visserligen blefve större än hittills någonsin kunnat ifrågasättas, men som dock skulle tillåta det fredliga arbetet att fortgå utan alltför stora och iSmaenet för den obemedlade mängden betungande rott. Fastän i vår tanke för tidigt, antydde ett par af landtmannapartiets chefer i de nu afslutade diskussionerpa en sådan lösning af frågan om vårt försvar. Om grefve Posse anser ökade uppoffringar för sjöförsvaret möjliga äfven i förenivg med en armöorganisation utesiutande på värnepligtens breda baxis,, bör han hafva så mycket mindre betänklighet dervid, då kostnaderna för landtförsvaret blifva, iförhållande till hvad hans oklara organisationsplan skulle medföra, betydligt reducerade. Emellertid gåfvo såväl grefve Posses som hr Keijs uttalanden i den riktning vi pu angifvit anledning att antaga att landtmannapartiet ej är obenäget för vårt försvars betryggande på det nu af oss antydda sättet — och arp hvilar framtidens hopp. Många skola måbända genast börja tala om omöjligheten att åstadkomma något fullt betryggande på detta sätt, och dessa skola få medhåll kanske äfven bland män af sjömannayrket Att hindra landstigning, om den på allvar försökes, må gerna vara omöjligt, då man är ställd på defensiven och ej vet, hvilken punkt som angripes. Menisamma ögonblick, som en fiende har Jandstigit, förvandlag denna defensiv till en offensiv mot fiendens förbindelselinier med hans eget land, och hvad baggar, vädurar och smärre snabbgående fartyg kunna uträtta mot transportflottor, bevakade af till och med den starkaste pansarflotta, ken msn få en aning om genom bland annat den uppgift, som ur fransk officiel källa meddelats om den etora franskengelska expeditionen från Warna tiil Krim, att under natten herrskade den största oro bland hela officerskåren, emedan man ej visste, hvarest en enda namngifven rysk fregatt uppehöll sig. Det är endast en framtidstanke ide allmännaste drag vi utkasta. Sjöfolk för dess genomförande hafva vi tillräckligt. Det lärer icke undfaila pågon, som baft tillfälle följa de nyss förda förhandlingarne i kamrarne, att det program för försvarsfrågans lösning, som här af N. D. A. framlagts, är detsamma, som antyddes a! dem, som i bäda kamrarne voro motståndare till det nu fallna -kongl. förslaget till lanåtiörsvarets ordnande. Anpmärkningsvärdt nog möttes i denna plan förslagets motståndare i båda kamrarne. Antydvingar derom, att man ou borde företrädesvis draga föreorg om sjöförsvarets stärkande och på detsamina bygga sina förhoppningar om fäderneslandets trygghet, förspordes nemligen såväl från friherre Stjernblad och hans anhängare i Första kammaren, som från grefve Posse och bans parti i den Andra. Vi befara att det är en ytterst farlig väg, på hvilken man här vill inleda nationen. Man synes vilja helt och hållet afvända uppmärksamheten från lsndtförsvaret, från beredandet af utvägar att värna oss idom egoa gränser om och när dessa en gång angripas, genom att väcka till nytt lif den såsom man hoppades för längesedan öfvergifna illusionen, att vi skulle kunea åstadkomma ctt sjöförsvar, mäktigt nog att antingen förhindra landstigniogar eller att, om detta ej lyckas, oskadliggöra dem genom anfall på fiendena förbindelselinier med hans eget land. Och för att gifva näring ät denna illasion skulle vi, såeom Dagigt Allebanda ganska riktigt bereder oss Då, ogöra uppoffringar vida större än hittills någonsin kunnat ifrågasättas!s Det vill dock synas 088, att om i något fall den senaste tidens lärdomar varit klara och påtagliga, så måste det vara med afseende på omöjligheten för en mindre stat att såsom sjömakt mita sig med en större. För hvarja dag som gått her sjökrigsmaskinornas växande storlek och dyrhet gifvit de stora staternas större materisila tillgängar en så gifven öfverlägsenhet på detta område, att en täflen blifvit för de mindre staterna fullkomligt omöjlig, och de senaste krigen ha visat, att de stater, hvilkac mariner varit motståndarens underlägsna, icke haft annat att göra än attlåta instänga sig i hamnarne för att der ligga overksamma till krigets slut. Och samma öde skulle med säkerhet drabba de baggar och vädurarn, som vårt land kunde ba lyckats att anskaffa med för detsamma oerhörda uppoffringar, hvilka skulle ha-uttömt de krafter och tillgängar, som kunds ha satt oss i stånd att till lands afvisa det anfall, gom vår sjömakt omöjligen kunnat förebygga. Det bör nemligen icke förbises, att vädurar och baggarn, om hvilka N. D. A. talar, måste, om de skola motsvara sitt ändamål, vara ytterst starkt bepansrade. och ytterst snabbgående skepp, och hvar och en vet, att sådana mäste vara af ofantliga dimensioner, för att bära bepansring, meskiver och kol, och att de följaktligen också kosta ofantliga eummor, hvårför blott ett ytterst ringa antal sådana skulla af oss kungs anskaffas, äfven om för ändamålet gjordes vida större uppoffringar än hittills nägonsia kunpat ifrågasättas,. Vi vilja härmed icke säga, att icke all nödig uppmärksamhet bör egnas jemväl åt sjävapnet, men vi tro, att man bör hålla digt för ögat, att allt hvad vi i detta hänseende kunsa ästadkomma med hopp att erpå någonting effektivt och i farans ögonblick dogligt, användbart och gegneligt, det är att, med öfvergifvande at el tanke på .vädurar och baggsr., sörja för ett verksamt kustförsvar, för hvilket ändamål raindre pansarbätar, minbåtar, torpedos och dylika den nyars tidens krigsredskap böra anskaffis till så stort antal, som kan med rimliga uppoffringar ästadkowrmeas. (oh vi tro för vår del att deruill alldeles icke erfordras några hittills okända uppoffringar, utan att ganska mycket — kanske ailt som erfordras — skulle kunna åstadkonmas med de tillgångar som lör närvarande äro för sjövapnet och dess personal anvisade, under förutsätt ning nemligen att dessa tillgåogar väl tillvaratagas och icke bortsluddras på planlösa företag eller på nnderhållet af en apparat af etablissementer och personal, som icke står i något rimligt förhållande till den materiel, för hvilken den är afsedd. Göteborgsposten yttrar i en artikel med anledning al försvarsfrågans behandling på riksdagen och ministörens afgåäng bland an