Aftonbladet – 6 oktober 1871, sida 2

SS NN fntnSNSlntnnnTTTTTTTTTTTTLLnnnnnnnrn11r9r5r :DDLi2 att handla deremot; ty om det också icke gälde denne ambetsmans lif eller död, så avgick det dock hans helsa. Jag är mycket stark, icke sannut? Få menniskor, tror jag, skulle kunna hafva uthållit med så mänga ansträngningar, som jag. natt och dag utstått, och likväl förklarar jag er, att mina besvärligheter kunna anses säsom ren vällust mot de förrättningar, då bekymmer och det omåttliga ansvar, som tynga på polisprefekten i Paris. När allt sofver om natten, konungalömet, rättvisan, hären, folket, lagarne, då måste han ensam vaka, eftersom set är hans kall att hvarje ögonblick kunna säga till dera: Jag är här, jag vakar öfver eder, och hans ligt att konna tillropa rättvisan: Vak upp, agen är i fara! Polisprefekten är från det olen går ned och tilldess hon uppgår, herr-karen öfver Paris. — Full af förundran öffer att vakten och hotellets portvakt låtit te begge damerna obehindradt passera, fråade jag dörrvakten, i det denna gned sig i gonen, hvad damen ville prefekten. JAed en tämma, som darrade af den rörelse, hvari amen befann sig, avarade hon att. hon på äcken måste tala med prefekten och utan tt vänta på svar, störtade hon på dörren, vilken, som hon mycket riktigt förmodade, irde till prefektens rum. Dörrvakten trädde i vägen för henne och de, att prefekten blott på en bestämd d. veckan tog emot folk och det blott efter riftlig anmälan, att hans rum nattetid enist öppnades på grunder, som ensamt han dömde samt att han slutligen, efter att i e dagar ansträngt sig öfver måttan och Hunde af ett ailvarsamt illamående, hade gift order, att han icke ville so någon, förrän ockan 8 nästa morgon, 4 i (Forts.