borde ieke helt enkelt förkasta ett förslag, äfven om det icke är det allra bästa. Med anledning af det sagda ville tal. föreslå, att man måtte återremittera förslaget till utskottet, på det att en sådan ny behandling skulle känna företagas och ett nytt uuåtande afgifvas, Härvid mötte visserligen den betänkligheten att ön återremiss icke skulle tjena något till, då det antages att förslaget faller ianära kavamarep, men åtgärden hade dock den fördelen att utgöra en opinionsyttring af första kammaren. Man vunne dessutom den fördelen att, då så allvarsamma anmärkningar blifvit mot förslaget gjorda, regeringen icke vilseleddes derhä, natt hon kunde avge det samma förslag blifvit till alla delar gilladt. Tal. föreställde sig dessutom, att då den majoriset, som dikterat beslutet, uttryckt gåsom gin åsigt, att vårt försvar bör ordnas genom konskription, hade den väl tänkt sig huru denna konskription skall gå till, vågot som för denna majoritet är en ovilkorlig-pligt att uppgifva. Hr v. Geijer hade äfven tänkt sig att en återremiss borde ske. Som värnepligtslagen blifvit antagen, måste rustoch rotehållsinrättningen förändras derbän att den stående armen kan bli lämplig såsom kader. Då allmänna opinionen fordrade ett afgörande, borde de olika meningarne kunna sammanjemkas så långt medgifvandenas vigt tillåta, och de fem reservanternas förslag vore icke så afvikande från K. M:ts, att icke ett försök till en sådan jemkning skulle kunna göras. Båda förslagen åsyfta en förändring i roteringen; enligt det äldre förslaget skulle förändringarne bestämmas distriktvis, enligt K. M:ts skulle desamma vara lika öfver hela riket; enligt det förra skulle såväl rekryteringen som afiöningen öfvertagas af K. M:t och kronan, hvaremot, enligt ået senare, kronan och rustoch rotehållare skulle gemensamt bekosta både det ena och det azdra. Tal kunde icke neka till alt reservanterna framställt rätt grundliga sköl för antagande af en medelsiffra. Hvad beträffar rekryteringens öfvertagande af staten önskade tal. att rustoch rotehållare i detta afseende mätte blifva alldeles likställda. Yrkade således År Ort.