Aftonbladet – 5 oktober 1871, sida 1

TEKESNINANEIREIESEIEREE Kedlingar Furudabhls Bruks tillverkning. Af detta i alla afseenden utmärkta fabrikat, prisbelönt med 1:sta klassens Medaljer vid Expositionerna i Paris och Stockholm, finnes ständigt lager på Stockholms Jernvåg, hos undertecknad, Brukets Kommissionär. Beträffande fabrikatets godhet hänvisas till nedanstående intyg. Benägna beställningar å såväl Kettingar som Nitnaglar emottagas, och utföras till brukspris, af undertecknad äfvensom vid Bruket af Herr PER LÖF, under adress: Gagnef eller Bollnås och Furudahbl. Priskuranter tillhandahållas af H. W. HOVING, Stockholms Jernvåg, ÖN På gjord anbållan om intyg öfver beskaffenheten af de från Furudahls bruk för Kongl. Lotsverkets räkning levererade kettingar, meddelas att de, som varit begagnade ombord på det vid Sydostbrotten? i Norra Qvarken förlagda Fyrfartyg hvarje år sedan dess första utläggning 1862, fortfarande äro i fullgodt skick; dessa kettingar äro 8. k. kortlänkade utan stöd, hvarje länk hållande i genomskärning 1,5 tum. Fartyget ligger förtöjdt på 32 famnars djup och har synnerligast under förliden höst varit utsatt för svåra stormar; men någon bräcka eller försträckning i kettingslänkarne har aldrig kunnat upptäckas. Samma är förhållandet med det vid Grundkallen i Södra Qvarken förlagda Fyrfartygets kettingar, hvilka varit begagnade sedan 1864. Afhvad hittills visat sig, kan således intygas att dessa från Furudahls bruk lemnade kettingar tyckas vara af utmärkt beskaffenhet och icke gifvit den ringaste anledning till anmärkning. Stockholm den 6 Februari 1868. P. W. Thornander, : Lotskapten. Under den tid jag farit till sjös, hvaraf 17 år som Befälhafvare å åtskilliga fartyg, har jag varit i tillfälle att se och begagna kettingar af olika Engelska och äfven af Furudahls Bruks ftillverkningar och dervid funnit: att Furudahls Bruks hatva etydligt öfvervägande fördelar, jemförda med de Engelska, synnerligast till fartygs Ankare och Rigg, Wateroch Bogstag, Drejrep, Mantlar. Märsoch Bramskoter, Styrrep m. fl. maktpåliggande delar, emedan smäckrare, med mindre tyngd och lättare handtering förenade, dimensioner kunna användas, dock i styrka fullkomligt motsvarande sina ändamål. Gefle den 4 Januari 1868. P. I. Mörk, CoopverdiKapten. På begäran af Herrar Intressenter i Furudahls Bruk har undertecknad verkställt jemförelserof i Hydraulisk sträcknings machin med kettingar, tillverkade i England och vid Furudahl, samt hafva dessa prof utfallit sålunda, nemligen: Ez Engelska kettingar med belastning på 1 qv.-dec.-tums genomskärning, hvarvid kettmgen ipringden, i medeltal 434,04 centner; sträckning per fot efter det vanliga kettingsprofvet i medeltal 0,393 decimal-tum. Furudahls kettingar med belastning på 1 qv.-dec.-tums genomskärning, hvarvid kettingen sprängdes, i medeltal 570,04 centner; sträckning per fot efter det vanliga kettingsprofvet i medeltal 1,415 decimal-tum. ; Anm.:; Länkarne sprungo i allmänhet i och öfver vällen. Furudahls Bruk den 14 Augusti 1863. 4 TRIUTSTÄLLNINGEN, STOCKHOLM —-t866 INDUS I EF. Didreoen, a . 5 LP Kommendör-Kapten. Copie af Certificat over Prövning af Jernkjettinger fra Furudahls Bruk i Sverrige. 2:de kortleenkede Kiettinger s Diameter norsk Maal (0,55 svensk Decimaltomme), hvilke Kjettinger vare ved Furudahl prövede med 119 svenske Centner, svarende till 10,115 norsk Vegt, bleve her prövede paa Marinets Prövenmaskine med 10,580 norsk Vegt efter det for Marinen gjaeldende Reglemente. Kjettingen sat sig ved denne Pröve saameget, at den forlengede sig 145 og viste sig i enhver Henseende udmeerket. Et Stykke af denne Kjetting, 8 langt, blev sammenhexet med norsk (her forarbeidet) ; Kjetting og Belastningen foröget indtill Sprengning. Farudahls Kjetting sprang först 2 ved en Belastning af 20,300 I, alltsaa först ved omtr. den dubbelte Belastning af hvad den efter Pröven skulde udholde, og viste sig derved end yderligere som en udmeerket Kjetting smukt, nöjaktigt og vel forarbeidet i enhver Heenseende og af et ve foretagne Smedningspröve meget godt Jern. frärinans mekanigke Verksted den 17 August 1866 (2267) C. C. Steenstrup.