Aftonbladet – 4 oktober 1871, sida 3

drag i hennes ansigte förvreds af ansträngnipgen att yttra dessa ord. lnts änvu, ira grsfrions. Herr grefven jade mig ait först I morgon framlemna detta bref. Stackars, köra gretvinna! tillade den illa pastorn och tog hennes hand, medan hsps ögon glittrade som t:å små svarta perlor genom tärarne. Mod, mod, chere madame! Jag este med natt-tåget för att madame srulle hbatva mera tid.o 1De Jergay ver visst icko den som mycket talada om sig sjelt, och minst af ellt skulle hen velat omtala sina sorger och rectgängar, men prester hafva sanims instiokvika skarpsionigbet som qgricnor, ech den lille pastorn hade gensst förstårt att en tvist hade uppstött melizan sienr och madame, gom kanske kurde biläggss om de sammanäffade, Den lille glud!ynte msonen tredae på mef såsom försoringimedsl, bade mycket stark tro jä en äjskad stämmas makt, Hvad skall jag göra?, sado Ketty, tförtviflad. . Om madame kunde hinna fram till La Gonesse i deg...n Jag är färdig; låt oss fara genast. Kom — kom strax Hon ringde. Jag reser hem rred herr pastorn. Skaffa en byrvago. Nej nej, ioto mia vage. Fort! Men grefvinnan får lof att äta irokost, påstod Francine, . Onödigt; jag är inte hungrig. Men herr pasturn mäste äta någotn, fortfor Francine och gjorde betydelsefuiln tecken åt Fn att han skulle emott-ga subuder. En kopp ksffa och en skifra böd, Fran. cine, Bade ham, för stt lyda bolalin:nger. En kopp kaffe och en skifvs bröd, up repade Kietty mekaniskt; :