Aftonbladet – 2 oktober 1871, sida 2

STOCKHOLM den 2 Oktober. je få Kamrarne hafva, enligt hvad förntvar be-s! tämdt, i dag börjat behandlingen af för13 varkötskottets betänkande rörande landtförk varets ordnanda. in Första kammsren bestämde sig, på förslagn f frih. af Ugglas, för den ordning i före-l3 Iragningen, att K. M:ts förslag till bevä-3 ingslag först företoge, och blef densammajd stan någon nämnvärd öfverläggblog ofkämnaren alldeles oförändrad birallen. Sedan!y iela lagen såunda var bifalien, uppträdde mellertid gretve C. G. Mörner och avmälde ig in reservation emot kammarens beslut, åbeB opande hvad han förat i ämret anfört Ib Detta exempel följdes af hrr Storckenfeldt If srefve Henning Hamilton, grefve Gösta Posse,lt ar Berg, frih. Bildt, graive Hugo Hamilton, h w v. Hofsten och hv Kuylenstjsrna. Friberrels Sprengtporten deremot tillkänngaf, att han,kb tan aiseende på de betänkligheter han knuds!n Nys, fann sig at politiska skäl böra bifalla å säväl värnepligtsiagen som K. M:ts propo-t sition rörsnde rostoch rotehåilsinröttningen ! vid landtförsvarat. Då kammaren derefter öfvergick till detta s sistnämnda lagförslag och dess första blif-l! vit föredragen, öppnades den ätinv vid förlt middagssammanträdete sfelutande icke till-je indabragta debatten derom at frih; 4. OC. Raab, som uttalada sig öfver den politiska! ställningen i allmänhet och vigten dera! attls bågot gjordes, och gjordes svart, för hetryg-! gande af fäderneslandets försvar. Han önskade derför, och för att om möjligt bereda ett tillfälle till sammanjemkning af de mat hvarandra kämrpa 2 återremiss ar det vu förevarande lagförslaget. Ärven he v. Geijer, som förklarade sig anse en manjemkning rellan de af de b reservanterna af Förstå karmsren vid pästlidns rikadag framlagda förslag och det ru af K. M:t framlagda, iögalunda vara omöjlig, yrkade af detta skäl äterremiss, Frih, Stjernblad uppträdde derefter för att bekämpa det kongl. förslaget. Då tel. yrkade afsl:g på detsamma, skedde det dock icke på det af utskottet anförda skäl, ty då utskottet ej gifvit tillkänna att det för indelsiogsverket, hvara afskaffande det påyrkada, ville gifva fullgod lösen, så kunde ban ej biträda dess framställning. Talaren ville icke bestrila, att en ren värnepligtsarm6 kuade vara den bästa, men han beatviflade att man ville vidkännas da uppoffringar, som erfordrades för uppsättandet äf en sådan, och han ville derföre, intill dess ett förslag om en dylik arme verkligen töroligger, påy:ka att man utvecklar hvad man har. I talks tanke föratsatte den nyss al kammaren sntagoa väroepligtslagen två vilkor: det enn on stark och duglig stam; det andra ena sådan algåpg inom stammar, att befäl c :e3 för landstormen och krigsreserven, K. M:ts förslag tik armeorganisation uppiyllde i tals tanke icke desaa vilkor, i det desamma fortfarande skule gifva anledriog tll ensbanda armärknioger, som nu :xed fog kunna göras omot indelningsverket och hvilka afse antigningssöttet, soldatens ställning till rotehå!laren oc länga tjenstetiden. Åfven empo den ekonomiska delen af förslaget frasuställde frih, S. anmärkningar, ansesnde dotsamm : att lada till dopphöxligas eftergiter. För afslag af det koogi. förslaget yttrade sig jemväl gretvsrae CO G. Mörner och Henning Hamilton, den senare förklarande sig fluns i de 10 ledamöternas a Första kammaren reservation, som tillsty:kte förslaget, det bästå stöd för ett sådart yrkande. I förbigående uttalade grefvs Hamilton ot det skarpaste ogillande öfver det af utskottsmajoriteten i siatet a? dess batänkande mot krigsministera riktsde, af oss förut påpekade, anfail, hvilket han, under Ifligt och som det tycktes enhälligt birsll af hola kammaren, betecknads såsom stridande mot al parlamentarisk takt och dessutom säson varande framstöäldi i en form, som lyckligtvis sakande motstycke i vårt lands riksdagsförhandlingar. — Frib, v. Schwerin medade att de finansiella betänkiigheterna mot en ren värnepligtsarmå icke vore eå afskräckende, som man firestälde gig, och yrkada afslag på det kungl. förslaget. Hr Montgomery-Cederhjelm upptog till besvarande de flesta bland de mot förslaget framstälda aumärknivgarna och yrkade bifall till detsamma. Tikaså he v Ehrenhoim, som anstälde en utförlig jemförelse mellan de fem reservanternas förslag vid förra riksdagen och K. M:ts pu framlagda, visande det ssnarss afgjorda företrädea. Hr. Björnstjerna vidhöll deromot det i hans reservation framstälda yrkasdet ox afslag, emedan han ansåg att förslaget innefattade sådsan rubbningar i gronden för indelningsverket, att ha betarade att det skulle leda till heia byggnadens fall Hi Petre talsda deremot för förslaget, medac åter hr Tornerhjelm afslog det, dock med ogillande af at skottets motiver, slutauda sig hufvudsakligen, i afseende på skälen för sitt votum, till bre Björostjerna och Wijkander. Hr De Mar6 talade med värma för förslaget och gökte viss svagheten af de acgumenter, som blifvit mot detsamma arförda. Slutligen talade äfven hr: Rydin i ett raed bifall helssdt föredrag för bifell till förslsget; varnande för följderna af att försunas den tid, som är 038 förunnad för att ordna vårt försvar på ett med värt folks kulturståndooukt öfverensstämmande sätt, hvilket är vilkoret för, att en stat ej skall af sina grannar öfverflyglag och gå sin undergång till mötos. 1 Andra kammaren uppträdds först krigs-! ministern med ett längre Anrörande, hvaril: han granskade utskottets uilåtande och ådagalada det osammanhängande och resultat-. lösa deri, för så vidt man skalle betrakta dess uttalsnden såsom utgångspunkter för en ! förnyad behsudlicg af frågan. Han upptog!i RIVERA IE ROT NR LAR TARA RITTER SÖS otålighet var cå illa dold att de Jercay bemärkta den j Koettv rvcktes bort. En uäsvmärksam ha