. NURNBERG den 23 Sept. Humle. Den ovanliga lifligheten och fortfarande stigande priser söker man hufvudsakligen i den omständigheten, att skörden i a-la produktionsländerna blifvit ytterst klen och betydligt under uppskattningen; deri öfverensstämma alla berättelser, att den väntade tredjedelsafkastningen —i Spalt, Saaz, Hersbruck och några Wirtembergerdistrikter undantagna — icke uppnåtts. Etter erfarna affärsmäns antagande producerar kontinenten vid full skörd 1 million centner humle; 1871 års skulle således vara långt under en tredjedel, eller i rund summa uppgående till 300,000 centner; detta är i sanning ett nelopp som ej länge kan tillfredsställa marknaden. Vi hafva lyckligtvis ännu ansenliga förråder från 1870 att lägga i vågskålen, som isynnerhet vid bryggan: det af fatöl (Schenk-biere) ersätter den nya humlen. Det är svårt att uppgifva nog siffra, dock vilja vi aproxematift antaga förrådet till 50,000 centner, hvarigenom det för affärsåret 1871:1872 för handen varande partiet belöper sig till 350,000 centner; deraf erfordras för Baiern 75,000 c:r, för tyska förbundets stater 110,000 c:r, för Wirtemberg, Baden och storhertigdömet Hessen 40,000 c:r, för Österrike, Schweiz och andra kringliggande länder 125,000 c:r, hvilket antyder en summa af 350,000 c:r. När man sedan tager i betraktande de stora förråden af gammal humle på lager i England och Belgien, så hafva de höga prisen icke något berättigande. I dag voro prisen: Marknads-humle, prima 136 å 142 fl, 2:a 130 åa 135 fl., 3:a 125a 129 f., Aischgrunder 140 åa 142 fl., god gebirgs142 å 146 fl. Hallertauer 160 å 168 fl., Wärtembergs 155 å 160 fl. I dag tillfördes 280 balar som under liflig köplust funno rask afsättning till 130 å 145 fl. Att 8 balar Wolnzacher Siegel betingade 195 å 195 fl., förtjenar att omnämnas. Dagens privatdepescher från Elsas och Polen omtala en prisnedsättning, hvarigenom marknaden blef mattare mot slutet.