Aftonbladet – 28 september 1871, sida 2

per, var fruktan, att fru de R. skulle omnämna någon förklaring från Armand om hans känslor för henne före bröllopet och som hon på förband visste att hon icke skulle tro. Ni har således beslotit att inte gifva rig något förtroendes, sade fru de; Re. som studerat Kettys uttrycksfulla sansigte. Tillåter ni mig förklara hvarföre pi behåller er sorg för er sjoli? Jan, svarzde Ketty sakta. Emedan ni, ehuru ni redan tviflar på att ni har rätt, dock ej är beredd att erkänna att ni har orätt. Vi träffas kanske aldrig mer; min tid på jorden måste vara kort; nåväl, ma cherie, mina åttiosex år ha lärt mig att Piet mäste vara vårt. lifs ledstjerna och kärleken dess-behag. Det finnes dock rättvisa bär i verlden, ty vi få hvad vi gifva, Om vi förorsaka andra lidanden, så måste vi lide sjelfva. Det gäller ej att blifva mycket älskad, utan att älska mycket; den som älskar mest är lyckligast. Ketty satt vägra ögonblick orörlig; sedan slog hon armarne om den gamla damens hals och kysste henne. Men då hon lyfte upp hufvudet sade bon: Var Carl X en god eller en elak menniska? Hon märkte fru de R...s förvåning och tillade: Låt oss inte mera tala om mig. Säg mig, tror ni att han. var medi sammansvärjningen mot Maris Antoinette? En djop rodnad betäckte fru de R..:s kind, och henones ögon flammade. Det är ett nedrigt förtal, men som jag hört många gånger. Det Har aldrig funnits en hederligare mar, eller en konung med bättre afgigter. De af hans omgifning som-ej voro förrädare, voro envisa och förblindade. Han ville aldrig underteckna dö der befällningarne;