Strödda underrättelser. Undervisningsväsen. D:n genom sina skrifter för ungdom äfven i Sverige väl bekanta madame Pape Carpantier har till franska kultussinistern ingifvit följande vackra och behjortansvärda ansökLiDg att få taga hand om de dödade issurgerternas barn: Herr minister! Gerou 83 minga olyckor, så mycken förödelse och så många brott bar ett stort antal barn blifvit föräldralösa. Jag utbeder mig af er att få i uppdrag att samla dem och ha tillsyn öfver deras uppfostran för att leda dem till bättre verksamhet och bätte öden. De vanliga barnhusen äro ej lämpliga för detta sorgliga värt. I dessa barns sincen och anlag måste inplantas och danas en uppriktig smwak för ett religiöst och sedligt behof af ordning, pligttrohet och aktning för lagarne. Man mäste hos dessa barn förekomma eller förqväfva fröet till olycksbringande känslor, följa en metod, hvars enda resultat blefve att ur de unga sinnena utplåna tsnken på bat och vedergällning med våld, 1 stället för att underblåsa den. Att hålla hämndlystnaden vid lif genom att inskränka sig till att söka tygla den med tvång vore endast att förvärra det onda och till framtiden uppskjuta allt förfärligare utbrott. Af kallelse och vana är jag fäst vid barnen, och jag skulle skatta mig lycklig, herr minister, att kunna genom er få drypa min droppe olja i mitt fäderneslands sår. Med djupaste högaktning o. 8. v. Maris Pape Carpantier.