Krigsministerns yttrande i försvars frågan den 22 September. (Slut fr. gårdagsbl.) Det har ytterligare blifvit sagdt, att de för reparation af soldattorp anslagna belopp 5 rdr, vore alltför otillräckligt, äfvensom at i följd af den föreslågorn abordningen tviste: och gräl skulle alstras i ännu högre grad är förut. Siffran har tillkommit på följande sätt Komiterade för utredning af frågan om roteringsoch rustningsbesväret hafva uppta. git kostnaden för torpats byggnad och underhåll till i medeltal 11 rdr 25 öre årligen. Byggnaden anses kunna ega bestånd i högst 100 och minst 50 år, hvarför medeltalet, 75, blifvit lagdt till grund för beräkningen. Torpets nybyggnadskostnad fiones i länens markegångstaxor upptagen till 400—600 rdr. Om medelsiffran, 500 rdr, fördelas på de 75 åren, blir den årliga nybyggnadskostinader således 6 rdr 67 öre, och om från ofvannämnda samma, 11 rdr 25 öre, dragas 6 rdr 67 öre, återstår för torpets underhåll ett belopp af 4 rdr 58 öre, som ansetts börs jomnas till 5 rdr. Den, som ser någon farhåga för, att reparationer icke skulle ordentligt verkställas, bör ihågkomma, ait de äro ställda under statens garanti; och att rotehållarne, som kallas till de ekonomiska besigtningarne, hafva tillfälle att dervid bevzka sin rätt; och omöjligen kan jag föreställa mig, att undanrödjandet af en af de mest öfverklagade olägenheterna af indelningsverket, nemligen torpunderhållet, skulle alstra tvister i större mängd än förut. Man har vidars anmärkt, att man icke längre borde fordra soldattorp i de orter, der sådana nu icke finnas, och man har i sammanhang dermed beklagat, att rotehållarne i Skåne oicke skulle kunna komma i åtnjutande af de åsuftade eftergifterna, förrän de uppfört stuga åt soldaten,. — Vid framställande af sitt förslag i denna punkt har regeringen måst utgå från en bestämd rättsgrund och denna har här varit de för de särskilda orterna gällande knektekontrakt om särskilda författningar. Att i en allmän förordning skapa undantagsförhållanden för vissa landsdelar, har icke ansetts lämpligt men regeringen har, för att tillmötesgå hvad på vissa orter vunnit häfd, föreslagit vissa bestämmelser, dem man likväl, för att ej begå orättvisa, nödgats göra allmänna. Till dessa bestämmelser räknar jag rättighet för rotehållare att med soldat uppgöra om hushyra eller annan ersättning för bostad. Att till exempel för Skåne en gång för alla bestämma en hushyreersättoing af 20 rdr, på samma gång öfrige provinser, som ega att åberopa samma rätt, skulle vara skyldige att fortfarande uppbygga soldatbostäder och sämedelst utgöra en naturaprestation, som ständigt stiger i värde, under det den en gång fixerade hyresersättniogen dseremot vore i ständigt fallande, vore ju icke rättvist. Jag har icke heller kunnat föreställa mig, att Skåne skulle kunna blifva lidande på dessa bestämmelser. Såsom förhållandet nu är, hafva rotehållarne skyldighet att uppföra bostäder, och befälet gör i allmänhet sitt bästa för att anskaffa ch åt soldaterna, hvarförutan i legokontrakten införes den bestämmelsen, att soldaten, om Hin så fördrar, skäll erbälla deras