— Göteborgs museum har, enligt H. T. bland andra gåtvor mottagit tvenne särdele: intressanta föremål, skäckta af Foss församliog i Bohuslän, genom dess kyrkoherde, prostea m. m. Carlsson: Det ena; ett kors, med derå hängande förrona rens bild, af temligen kolossala proportioner, så som hållande meilan båda korsarmarnes ytterändai hela 2 famnar. Höjden svarar dock icke deremot emedan korset för längesedan blifvit afsågadt strax under den korsfåstes fötter; och har det nedre stycket sedan troligen blifvit förstördt. På de tre öfre korsändarne sitta trenne af evangelisterna symboler, nemligen lejonet, oxen och engeln. Der fjerde, örnen, har funnits på det förkomna stycket Korset är prydt i kanterna af fina ornamenter hvarförutan dylika ses må!ade på sjelfva korsträet Figuren af Kristus, om än i mycket röjande bri sten på kunskap om menniskokroppens samman sättning, är dock för sin tid af förtjenst. Ocksi har om detta kors af Holmberg den sägen upp tecknats, att det blifvit i fordna tider förfär gadt af en förrymd dödsfånge, som uppehållit sig uti en bergshåla, kallad Reorg stuge på Skulevikh uti Håby socken, och hvilken med detta konst stycke skall bafva köpt sin nåd. Det hela, sku ret af ek, tyckes, med afseende på ornamenterin: gen, böra hänföras till 12eller början af 1300 talet. Helg figuren har varit målad med naturligs färger alla tempera, det vill säga med vatten färger, blandade med husbloss, på gipsgrundning men deraf ses nu endast obetydliga spår. Draperiet, som omgifver den korsfästes höfter, är för gyldt. Önskligt vore, att musei historiska afdelning kunde erhålla en plats, som tilläte att placera detta gamla, intressanta konstverk på ett för detsamma förmånligare sätt, än nu är fallet. Den andra gåfvan, af samme gifvare, består uti de tvenne i behåll varande fragmenterna af Vikens Lagmans Thorgeir Symunarsons husfrus liksten. Den längs trenne af kanterna gående inskriften, utförd med 8. k. rund munkstil, är en af de ytterst få i Bohus län ännu befintliga qvarlefvorna af vårt medeltidsspråk, den s, k. norräna tunga. Tyvärr är ett större fragment, som utfyllt midten emellan de båda andra, nu förkommet, och var så redan på 1730-talet På detta stycke har funnits såväl damens namn som det närmare angifvandet af årtalet för hennes död, som nu endast approximativt kan bestämmas att hafva inträffat något af af åren mellan 1310—1350. Materialet ibåda fragmenterna är kalksten. Midtpå ses en gqvinnofigur, som naturligtvis skall föreställa den atlidna, och omskriften lyder: t her: hvilir: vnd.. : i: d: (in domino) anno: dni: (domini ft: halvartz: messo: di: (degi). vill säga: här hvilar under sten denna N. N. hustru (till) Thore Simonsson, lagman öfver Viken (Bohuslän), som afled i herranom herrans år 13........ efter Halvardsmessodagen. Thorgeir, eller förkortadt Thore Symunargon, har bland andra ännu befintliga äfven underskrifvit konung Magnus Erikssons valakt såsom norsk konung, som skedde i Oslo den 26, 27 eller 28:de Juni 1319. Att hans husfru blef begrafven i Foss var ej underligt, emedan i äldre tider Bohuslän hade tvenne allmänna tingsplatser, den ena strax nedanför Bohus slott, den andra vid Foss (Vikens Bohus-lagting och Vikens Fosz lagting), hvadan, då det förra i äldre tider presiderades af regenten sjelf eller befälhafvaren på Bohus, det är att antaga att lagmannen, som presiderade vid Fosslagtinget, äfven vid Foss hade sin bostad.