Aftonbladet – 25 september 1871, sida 3

—— Räddning från sjönöd och hungersdöd. Efter norska tidningar meddela vi följande om en äfventyrlig segelfärd, företagen af några norska fiskare från Dörnen: Till Lurö församliog i Nordlandet bör snnexet Thränen. Denna märkliga ögrupp höjer sig midt uti öppna hafvet, 4—5 ri! från fastlandet; och Thränfjorden är känd som ett stormigt och farligt pass. Öfver 1 mil SV. om Tbhränen ligger en öde holme, kallad Söholmen, som fr ett särdeles rikligt fiskställe, der ofta fickare samlas för att fiska stockfisk, långor 0. s. v. Sistlidce Jali månad afgingo dit tvenne båtar, hvardera bemannad med 3 raska unga män, alla ogifta. Då de utkommit på hafvet uppstod en stark sydostlig storm. Plötsligt kastas den ena bår ten ö!ver ända, och de tra mänven praktisera sig upp på kölen. Den andra båten skyndar fram för att rädda och får en man i, då äfven denna båt fylles med vatten af den starka sjögången och alla 6 fiskrarne sitta på kölen, Den ene bortsköljes efter den dre; 5 sjunka i djopet; endast den sjette iteratår. Denne binder gig fast med ett täg. Båten och han tumlia om i böljerna, tilldess han förlorar medvetandet, och vid sitt uppvaknande finner han sig uppkastsd på ett skär vid Söbolmen. För att komma öfver till holmen måste han sammanfoga flere sönderslagna bord, men hutu öfverfarten på dessa skedde, minns han icke så noga. Som bekant är det sällsynt, att en nordlänning kan simma, Orsaken är väl förnämligast vattnets köld, men många vilja icke lära det derför, att, com de säga, dödekampen skuile bli längre och fruktansvärdere, om de korame i sjönöd. På Söholmen, hvarest samma fiskare varit några dsgar förut, fann den från hafvet räddade en tillflyktsort, och lyckligtvis fanns det några smulor qvar af den föda, de förra gången haft med sig. Regn uppsamlade han till dricksvatten; något torkad fisk blöttes i sjövatten och på denna kost uppehöll han lifvet fråga den 31 Juli till den 17 Aug. Det var långa dagar och nätter, stormen rasade osfbrutet och hafvet rullade våldsamt mot holmen. Ändtligen finner han på bolmen en gammal båt, depne reparerar han, skaffar sig ett par små stänger till åror och beger sig åstad för att antingen rädda. eller förlora lifvet. Den 17 Aug, då affärden skedda, var bafvet temligen lugnt. Hansamar sina sista krafter och krönes slutligen med ramgång i sina ansträngvingar, i det han yckligt uppnår Thränen, hvarest välvilliga nenniskor togo hand om honom. Da käckaste sjömän förundra sig i hög grad öfver denna märkliga räddning ur hafvets och hunJerenödens faror.