Aftonbladet – 25 september 1871, sida 3

Jag tog henne med på en alltför lång bergvandring,, sade de Jergay. Udjur! Men, förtjusande dam, ni är ja inte ett barn, utan kar-en egen vilja — hvarföre lydde ni honom? Ena kerrlig opera förlorad för en promenad i mörkret — Bahl Hertigen hade gjort sig mycket besvär för att få en logo för opsran, och var ledsen, som man blir, då men Önskar göra någon ett nöje, och misslyckas. Jag tänker inte gå miste om operan — om en fjerdedelz timma är jag färdig — vill ni vänta på mig?, Jeg är er såsf, sköna dam Då grefvinnan lemnat dem, satt hertigen och trummade på bordet ett ögonblick, och sade sedan tröstande till de Jergsy, Det betyder ingenting, min vän. Denna dags storm har pjort alla fruntimmer nervösa — inte en af dem är vid godt lynne. Jag behandlar dylika oroligheter, som jeg brukade göra med obehaglig parstrafer I salig her. tiginnans bref — jag låtser inte ee dem.n Da Jergay tillömpade genast praktiskt hertigens räd, på så sätt att han icko svarade något. Han började tala om några lösa n, som begynte cyka upp alltemellanåt. Ionen den af Ketty bestämda tiden var förfloten, återkom hon, förtjusande väl klädd och mera strålande än någonsin, med granna feberrosor på kinderna. Y Kommer pi into med? gade hertigen till Armand: ; Jag skall byta om rock — jag kommer efter. Kom ibåg att lozens rummer är 10,, gade hertigen och biöd Ketty armen. Hon följie honom utan att ens s2 på sin man. Under färden till teatern sade hertigen till