AL ES OO SER MARY BIT BER SRA TRSTRERSS 0 sitt flöto e an efter tannelus utför ri PBegzge ministrarnes tal holsades med i op äf de 200 gäster, som vörö tillstädss vid festen. Ianån banketten, cEda ram hads Röensat haft audiens hos Victöt Emearuel, om med anledning af dagens betydelse begifvit sig till sin gamla huvudstad, cceh det me e:as att han röat det hjertliga:ado hos konunger, rv för möjligheten af eh bona io: Tidnirgen ber nercliskrämd af ett i Paris gäng:e skalk Osanrobert blifvt utsedd till öfverbefölhafvare vid den hya Loirearn 5, som sammaadrages i trakten af Bourgeå. In: dependence Belge tror, att detta val skall blifva i högsta grad olyckligt, och påminner om den roi, som Cznrobert spelade i statskuppen dena 2 Doe, 1851, samt om hans utpräglade islistiska sympatie n besök kos kejs nner den iska kt, ehuru det numera nuppI Dousj, innan han anträdde land, hes Thiers tillkänna3 kunde underlåta besöks igt pistå de republikanska att bonapartisterna med Å 5 uctso gertralfidsvalen; då de här hoppas vinna stora sögrat derigengm latt i generalråden skall samlas större deiet af da män, zom förr utgjorde den kejserliga genaten; . I rykte, ått n Acme ttet höll den 14 dennes ott möte, bvari d öm algå utgtrifniogen antogos. Utek gen föreslås på ungefär samma , som lsgen sf 1832 föreskrifver. Lottdragaivgen bibehålles för flottan, artilleriet, ingen ntena och kavalieriet. Utskottet l deg, att ingen soldat vidare må kemiö 2s, innan han lärt läsa och skrifre ii och med om hans militära utbild är aldrig så fullständig: Afväpnandst af nationalgardet i Lyon började dea 16 dennes. I municipalrådets sessea förut opponerade sig medborgaren mot deraa åtgärd och yrkade på att ipalrå skulle begära sitt afsked. eten förklarade dock, att just detta i nen i hönd afton: uppslogs en nen, i hvilken iav uppmanades att ua de vapen, som gifvits dem för att på mot utländningarna. Fyrtioitta timtid fi å ago invånarne på sig för sflomvandet af vapnen i mairierna. De natioaalgardister, som ej efterkomwo påbudet, skulle å s ett föngolsestrak från en månad til å år öch ot penningstraff från es. Alla vaktposter, söm näna Giltills ionehaft, blefvo den atta al trupper och af pompia. Lyon var samma dag alideles lazot, icke eas i förstäderna förmärktes minsta oro. Mairsn i Lyon, hr Hånon, begagnar sig icke vidare i sina kusgörelser af formeln Commune de Lyon, utan han har ersatt den med orden Ville de Lyon. Enigt Sicela är den franska armöns örlust i döda under fälitåget 1870—71 ru uttäknål. 85,060 man hafva stupat på valplatsen allef dött på lasaretterna till följd af sina sår. At dessa 89,0909 stupade 26,000 vid Forbach, Wörth, Borny, Gravelotte och i striderna kriog Metz från den 1 September till den 27 Oktober. Omkring 10,009 dukade under vid Sedan. Belägriogen af Paris kostade minst 17,000 man lifvet, Loirearmeas förlast uppskattas till minst 22,000 man, förJusterna vid Bourbakis här anses uppgå till 3509 och vid Garibaldis till 1600 man. 5 utligen HafYa belägriogarna af Strasbourg, Toul, Belfort o. s. v. kostat Frankrika öfver 2000 man. Antalet sårade är icke bekant, men det antages öfverstiga antalet döda. Med Rochefort sarit med lans sekreterare rbetare Mourot och Maret börjadö en den 20 September inför 3:de krigsrätten i Versailles. Ealigt order föreioge Hocheforts aak i samband med Mourots och Marets, boggo redaktörer i?Mot dordre?. Vi ha redan meddelat eanklagelseakten mot Rochefort coh vi återgifva här nedan ett kort atdrag ur förhöret och skola en annan dag meddela ytterligare utdrag: Ordföranden. Vid hvilken tid återkom ni till Paris? fochefort. Den 2 April. Ordf. Ni hade skickat Mourot och Maret förut och de satte er au couramt med situationen. . J2. Jag återkom till Paris till följd af ett bref från mid syster. Jag hade legat illa sjuk i Bordeaux. Ordf. Mourot, i det bär brefvet talar ni redan ga saker som vore att göra. . Jag kan omöjligen påminna mig att jag skrifsit detta bref. Ordf. Ni hade vidtagit åtgärder för att åter utgltva sLo Mot SOrdres Ni började ju med att anzxripa armån ? R. Jag vet nog, att jag inför e förekommer i en undanteagaställviog. Men jag brukar ej draga mig undan de svår ter, som jag åsamkat mig: klarheten i min opposition under kejsardömet visar detta. Man bar kommit öffefens om att af mitt pamn göra en pivot, kring hvilket tevolutioner och ermöter vända eig; det är väl då is ordning att man framdragef några af mina handlingar. Men tillåten mig att en gång för älla få säga hvem jag är: Då kriget blef beslutet, befand jag mig i S:t Pelagie, Maktadt den minskning i popularitet, som mäste bli en följd för mig, upphörde jag med sLa Marseillaise, beröfvandö mig derigenom en ickorast af betydenhet. En månad gerefter kem man och uppsökte mig i S:t Pelagie och förde mig till Hötel de Ville, I det ögonblicket höll jag i min hand hela Paris befolknings samlade kraft. Jag stod på popularitetens högsta tihnar, ingenting hade då varit lättare för mig, om jag had? varit ärelysten, än att försöka allt — men ändock brydäs jag mig ej om att göra det ringasto. Fog hyste förtroende för general Trochu, jag skänkte honom mina sympatier och mitt biträde, Jag var beherrakad af längtan att få so pretässarne blifra tillbakastade på la håll kring Paris, Jag vet, sti genera! Trochu a förnekar gig ha mottagit detta fnitt biträde. Han har anklagat mig, och dock var det åt henoxs jog offrade icke blott min popularitet, utan mir förmögenhet. Efter det jag iLa Marseillaise fått läsa en af general Cinseret skriften artikel, som var till skada för nationaiförsvaret, Bkref jag ett bref, hvari jag sade: I det ögonblick opinionerns åfväptia en förhatlig artikel af general Ciasoret förskommit; den uppmanar till medborgerligt krig. Jag deltager ej mer i tidaingen. Och jag befallde att La Marzeillaise, skulle upphöra, fastän den inbriogade mig mer än 20,000 francs i månaden. Men detta är icke allt; då jag kom ut från S:t Pelagie, hade jag 15 francs på mig. Finansministern föreslog mig då att i skulle Iyfta de 15,000 frez, som stoda balanserade och som tillkommo mig i