Aftonbladet – 19 september 1871, sida 3

Å ÅN 0 ERRUP, GJ IRULDUTOT 216, 8: CJ fr C. Asbjörnsen. Öfversättning af Mathilda Langlet. (Stockholm, Sigfrid Flodins förlag. Pris 1 rdr 50 öre ) ) Vi hafva här nöjet att anmäla två arbeIten af stort värde, både för mindre och störra hushåll, och som väsentligt skilja sig frår Jendra kokböcker deri, att de ej bjuda på det vanliga uppradandet af atia möjliga matreI cepter, som oita hälla en husmoder oxun Jom det väsentligaste, samt på nåd och Jöfverlemna henne i köksans eller hoshållerIskans våld. ) IHushållsbetralktelsernas gå främst ut på sit visa gagnet af sparsamhet och ordning i större Joch minäre hasbsll, att och huru allt bör I tillvaratagas såväl vid vipliga inomhus förekommande sysslor som i detalj vid elagt, Istyckniog, saltning, korfberedning, bakning så Taröire och finare bröd, brygd, beredning sf ättika, bärsafter och sylter. Bokens andra afdelnicg börjar rved :en väl skrifven uppsats om köket och sans pligter, som vi stalle önska uppsi fig efterletnad i hvarje fö der tyväå or sällan den renlighet och ordning i missta detalj iskttagss, som är grundviikoret för alla födolämneas tillsgaivg. behandlas matordningen för tjeostefolk i allmänhet, af stort värde för matmödrar på lendet, samti korthet matlagviogen med torkning och saltning af grönsaker samt kaffekokping, äfvensom tillagning af senap, saffran och soja m. m, I denna afdelnivg få höflig föreskrift om Dap, eomideflesta hu sats af ättika och soc ven helt enkelt bör väl utröras vatten och tillsats af lite költjass är bokeas en desto onödigare då ordet på sevare tid evigt utvalat börjat skrifvas skötteky och numera ef bildade svensks husmödrar allmänt blifvit utbytt mot det lika rixtiz ordet köttkraft. Tredje afdelningen behandlar byk, tvätt, mangliog, stärkniog och strykning samt ren-! göriug i golf, al:s, porslin, metaller och fönsterrutor, allt väl beböfliga påminnelser, åå en så enkel och ständigt återkommande sak som skurnoiog v k gör de flasta vån för hosets manliga smådjarens rätts kastning dass gifva vid vård, ramt torde på l.vået och i småstäderna införa den bibocliga lyxen af för dagen färska ögg vid frukostbordet hela året om. Ett mycket gudsnådligt företal på bela 8 sidor gör ett öfvervägande komiskt intryck, då förfaltarinnan tacksamt förklarar att detta i följd af hennes ovant vid den högri stilen blivit hopsatt af en främmande person. För öfrigt her bokea iatet svammel, uten går rakt på sak. Namnet 4 som betecknande Tidsenlig Matlagnings är författad sf den bekante P. OC. Asbjörnsen (heter på norska Fornuftigt Madstolo) och väckte vid gitti utgifvande i Norge ett visst uppseende, då man äfven der hade svärt att fattas huro en mar, och dertill en ausedd vetenskapsman, kan sysselsätta sig med en så simpel sak som matlagning. Men författaren var herre öfver sitt ämnes och visar oss i raska drag konsten att lefva godt för billigt pris — att äfven den tarfligaste tillagoiog kan iemna läckra och rärande rätter, samt att b passlighet på några få minuter kan gö sundaste spis ohelsosam. Han,visar oss att välsmaken på intet vis är en likgiltig fråga vid matlagning, lika litet som god matlagning en blott smaksak, utan att det tvärt. om är både en penningfråga och en välfärds-! frågas ty blott i mån som mnäringskraften il. vära födoämnen rätt användes, få vi veder-: lag för våra pengar, och derså beror också l. till en stor del vår helsa och våra krsfterl. till det dagliga arbeteto, Hen visar oss ål: eva sidan, hura kokkouvst i norden för det! mesta blifvit slentrisn i okunniga köksors!! bard semt att genom otjenlig matlagniug folkets kroppsoch själskraft förspilles på samma gårg som en stor del af mnationalförmögecheten, men åå den andra sidan huru sådant vid alla tillfällen lätt och utan ökad kostnad kan förekommas samt att på! detta sätt köket blir ett fulit värdigt fölt för all den intelligens och deteamarbete som häråt ken riktas, i stäliet att som nu sesl som ett nödvändigt ondt. Ett franskt ordspråk säger: odet är soppan som gör soldaten, Hos oss har eoppan, den på en gång immeat närande och lättsmälta i alltför många hus urartat 3 opg eller till välling, eom alltför mycket närmer sig till klister. Har många familjer fionss ej, der mattimmarne äro nästan de enda tillfällen, då alla mangrannt äro samlade och oaktadt al påkoatnad misslyckade anrättningar förjaga all trefnad ur sällskapet? — I dossa hus och öfverallt, der man ef kött, fisk, säd och grönsaker vill bereda sig sunda, välsmakande och billiga födoämnen förorda vi boken till läsning, såväl af huwfäder och husmödrar som at kökspersonalen, som härigenom torde kunna fatta intresse för sitt yrka Väl vore om äfven ett lämpligt sammandrag deraf funne sin spridning hos folket. Våra läkare ogna i allmänhet alltför ringa uppmärksamhet åt matlagningen, som dock enhgt en stor författares utssgo jast utsör den preventiva medicinen. Förevarandae bok visar hura dålig matsmältning och on mängd sjukdomar uppkomma gsnozn fel i de vanligaste födoämnenas beredning, och framställer sättet att häfva dessa olägenheter. Endast mot artikeln ätbar svampo hafva vi några invändningar aut göra, och detta es vara det enda iörfattaren ej sjelf genowträngt, ehuru han af intresse för ett vigtigt och hos oss förbisedt födoämne från andra homtat nägra uppgifter, som vi här rätta. Stekning gör ej giltiga svampar ätbara. Kokning i ätuika gör svamp i flesta fall oätbar, bättra är att lära sig känna de vanliga ätbara slagen, hviltet är ganska lätt. Nersaltning borttager en etor del af giftiga! svampars våda, men på samma gäng äfven! bästa smaken bBrytsvamp heter på sven-! ska Mjölkskifling. Svamp bör i allmänhet stufvss länge, 1—1!2 timma, icke 14 timma; eller 10 minuter såsom i åtskilliga svampböcker föreskrifves. Boken3 förläggare, hr vanli: mer lycklig i val