Aftonbladet – 15 september 1871, sida 2

— De norska trupperna i Sverige. Aftenbladets specielle korrespondent vid ofoingslägret i Skåne afslutar sina redogörelser för detta med ett bref från Kristianstad den (1 dennes, hvari han bland annat skrifver: Hela fredagen bade värt folk frihet att besöka staden. Kristianstads invånare glömde emellertid icke heller att sflägga ett besök i lägret, och det var en gifven sak, att norrmännen, de främmande, ådrogo sig mesta uppnärksamheten. Redan på eftermiddagen började dansen i lägret, och glädjen blef fram på qvällen allt större och större på de särskilda afdelnirgarnes dansplatser. Alla musikkårer spelade. I stadens Tivoli hade de qvarvarande svenske officerarne arrangerat en tillställning för de norska; här rådde den bjertligaste sipnesstämning. Officerare af alla vapen blandade sig om hvarandra: infanterister och dragoner, jägare och husarer, artillerister och pontonierer, allt huller om buller. På lördagsmorgonen och förmiddagen bröt den hHorska brigaden upp sitt läger med undantag af det norska gardeskompaniet, hvilket först på söndagsmorgonen skulle afresa samtidigt med Svea lifgarde och kadetterna. Under hurrarop af de qvarvarande trupperna, hvilkas uppbrottstimme ännu icke var slagen, marscherades det ut ur lägret till jarnvägsstationen. Här hade en mängd Kristianstadsbor, isynnerhet damer, infunnit sig för att gifva sormännen den gista afskedshelsningen. På hemresan mottogos trupptågen med samma bjertliga bevis på välvilja som på bortresan. Öfverallt på stationerna hördes hurrarop vid tågens ankomst, och der rasten skulle bli litet längre, hade folk strömmat till ända till trängsel. Matoch dryckesvaror serverades mot och utan betalning, och säkert är, att de norska trupperna, trots de utståndna vedermödorna, medföra ett angepämt minne från sin intressanta vistelse i Skåne under fältmanövrerna. Helsotillståndet bland de norska trupperna skall ha varit särdeles godt, cåsom man finper af följande uppgifter i Morgenbladet: Ehuru — skrifver nämnda tidniog — den nu slutade föltmanövern i Skåne i ovanligt bög grad varit rik på stora och allvarsamma sosträngningar, då mersönerna ha varit långa under glödande soihetta och vägarne däliga att färdas på, nattsömnen rivga med täta afbrott, kosten ofta blott torrföda och åtnjoten med länga mellantider — är det glädjande att konna berätta, att blott tvä soldater Hä