I sålunda: ) Af den omfattande utredning, komiterade här I vid lemnat, framgår såväl aut ro:cringen inom båtsmanshållet är mindre betungande, än roteringen iom soldathållet, som ock att bördan af båts mansrustningen i Blekinge och Södra Möre är I betydligt lindrigare, än den sammanlagda börds jof både ränta och rotering, som åligger jordegen domar i större delen af det öfriga Sverige, hvarföre ej heller den rustningsbörda, jorden i Blekilinge och Södra Möre har att bära, kan, vid jemförelse med annan beskattad jord, betraktas så:om tryckende. Med afseende å båtsmanshållets menliga inverkan å fattigväsendet i de till rustningen indelade orterna, hafva komiterade deremot ansett någon dättnad böra beredas, väl icke geaom nedsättning eller eftergift i rusthållarnes omkostnader, utan genom minskning i det stora antal af de inom socknarne fördelade och bosatte båtsmän, hvarjemte komiterade fästat uppmärksamhet å behofvet att ordna de förhållanden, som genom båtssännens uppsättning och underhåll uppstå emellan roteoch rusthållaren å ena samt båtsmannen å andra sidan, och i sådant afseende fratoställt förslag, hufvudsakligen afseende större frihet vid bestämmandet af båtsmannens löneförmåner. Då frågan om de åtgärder, hvilka tili följd af särskilda förhållanden inom Blekinge och Södra Möre kunna anses erforderliga å statens sida, för att genom dass mellankomst lätta tyngden af fattigbördan i dessa orter, icke eger omedelbart sammanhang med det föralag till ordnande i allmäshet af de båtsmanshållsskyldiges besvär, som utgör föremål för denna framställning, torde jag, med förbigaende för närvarande af komiterades förslag i denna del, framdeles, sedan organisationen af sjöförsvarets militärpersonal och i samman: hang dermed den för tjeustgöringen erforderliga bätsmansstyrka blifvit bestinad; få dertill återkomma. De af komiterade i öfrigt föreslagna gtadganden afse hufvudsakligen att förekomma de tvister emellan roteoch rusthållare samt båtsmän, hvartill äldre ännu : gällande. författningars mindre noggranna och med hvarandra ej alltid öfverens stämmande föreskrifter gifra anledning. — Frågan: om ordnande af roteriogsoch rusthåilsbesväret vid båtsmanshållet har dock kommit i förändrsdt skick, sedan E. K. M:t gillat det af chefen för landtförsvarsdepartementet utarbetade förslag till förändrade bestämmelser i fråga om roteoch rusthållsiorättningen vid landtförsvaret; och då de förhållanden, som föranledt detta förslag, återfinnas vid håtsmanshållet, har jag anfett enahanda bestämmelser, — bland hvilka i öfrigt den af komiterade förordade grundsats om större frihet i afseende å legoaftalet idgår, — böra å båtsmanshållet tillämpas och dörigenom önskvärd likställighet emellan de särskilda arterna af rotening och rustning vinnas enom bifal! till deni sammanhang med landtförsvarets ordvande föreslagna öfverfly ttningen till armen från och med 1873 af 2322 båtsmansnummer, skulle båtsmännens antal nedsättas till 3354 man. Denna betydliga minskoing i den styrka, sjöförsvaret haft till sitt förfogande, måste komma att utöfva ett icke obetydligt inflytande å det qvarstående båtsmanshållet. De stationsarbeten, hvilka nu upptaga ett stort antal af de ao drade båtsmännen, skulle väl till en del kunna förrättas af annat maoskap, och ett steg i sådan riktning; är äfven gjordt genom sntagande af frivilliga arbetare till utförande af åtskilliga bhandräckniogsoch släparbeten; men, om också den genom öfverflyttningen förorsakade minskojng till någon del motväges genom dessa anordningar och de åtgärder, som i enahanda syftning kunna komma att vidtagas, lider dock icke tvifvel att uppfordringarna, som hittills för roteringsbåtsmännen påkommit hvart tredje år och för indelsingsbåts mön fyra månader om året, för framtiden komma att ske tätare eller tiden för deras fortvaro blifva förläogd. Härtill kommer, stt en strängare tjenstgöring för denna sjöförsvarets talrixaste Btamtrupp äfven ur militärisk synpunkt är af ouudgångligt behof påkallad, på det att densamma må viana den duglighet och användbarhet, som sjötjensten kräfver och hvartill den, omsorgefullt värdad, äfven kan uppbringas. Huru stor tillökningen i uppfordringstiden kan blifva låter dock iu ej beräkna sig, i anseende till de flera förhållanden, som härpå inverka och deribland hufvudsakligen beskaffenheten af det förslag till organisation och öfning af sjöförsvarets manskap, som 10. K. M:t uppdragit åt särskilha komiterade att uppgöra: Anvspråken jemväl på båtsmannen komma sålunda att icke obetydligt stegras, på samma gång äfven för honom tjenstetiden inskränkes, och hufvudsakligen enahanda skäl tala följaktligen för medgifvande af den lättnad i roteringsoch rustningsbesvärets utgörande vid båtsmanshållet, som ansetts böra. komma rötehållaren vid armen till del. -Med åberopande af de bestärmelser utiifrå; gg förslag, hvilka afse soldatrotehållet och en framställning af chefen för landtförsvarsdeartementet, som legat till grund för detsamma, år jag fästa uppmärksamheten derå, att, genom detsammas antagande, roteoch rusthållarne under alla omständigheter komme att befrias från kostnaden för anskaffande och underbållaf båtsrmansbeklädvaden. Den ökade kontanta utgift, som enom båtsmannens trägnare tjenstgöring skulle frabba dessa, om beklädnaden fortfarande af dem utgjordes, har synts mig böra föranleda till beklädnadsskyldighetens öfvertagande af kronan, Helst röteoch fustbhällarne vid de vid sjöförsvaret qvarstående nummer i sådant fall endast komme i åtojutande af samma fördel, som roteoch rusthållarne vid de till landtförsvaret öfverflyttade nummer. Frågan om kronans öfvertagande af beklädnadsunderhållet för .båtsmannen, i likhet med hvad i afseende å soldatrotehåliet eger rum, har vid flera tillfällen bragts å bane. Genom k. förordningen den 22 Dec. 1848 faststäldes allmänna grunder, efter hvilka beklädnaden skulle utgå till de iadelningsoeh roteringsbåtsmän, hvilkas rustoch rotehållare förklarade sig önska, att deras båtsmän af kronan bekläddes. Enligt dessa grunder skola de, som ingå kontrakt med kronan om beklädnadensanskaffande och underhåll i fredstid erlägga: indelningen årligen och roteringen vid hvarje uppfordrivg till årseller gommartjenst eller sjökommendering en kontant ersättnisg, svarande mot fyra femtedelar af kostnaden efter medium af näst föregående års markegång i hvarje län, för den del af de dittills bestådda beklädnadspersedlar; från hvars utgörande roten befriades; men i krigstid full ersättning efter markegång, på samma sätt beräknad. — På grund häraf hafva samtliga rotar, med undantag allenast af två; in gått beklädnadskontrakt med kronan. Dessa bestämmelser afaågo emellertid icke kappsäcken och de s. k. småpersedlarne (skjortor, strumpor och skor). I k. förordningen den 28 Maj 1867 blefvo dock föreskriftersför kronans öfvertagande af anskaffning och-underhåll jemväl af dessa persedlar meddelade i öfverensstämmelse med 1848 årsstsdganden i afseende å den s. k. större bektädaadeu Kontrakt på grund af sistoämnda förordning hafva numera afslutits med 4623 nummer, , Kronan: ombesörjer följaktligen numera hela beklädnaden för de nummer, som derom ingått aftal. Det anslag, från hvilket kostnaden för beklädnaden utgår, bar sedan 1867 varit å riksstaten uppfördt med 138,200 rår, deri inberåknad ersättning för den lindring i beklädnadsbidraget, som från 1861 med 5 rdr beviljats hvarje indeiningsavmmer. Enligt verkställd uträkning efter de 10 sista årens medemarkegångspris utgör beklädnadakostnaden för hela båtsmansstyrkan 198,007-får 7 öre, deraf rotarnes och rustbållarnes bidrag utgå med tillhopa 69,685 rdr 31 öre. I fråga om beloppet af den aflöning, som roteoch rusthållare böra bestå båtsmannen, bostaden deri inbegripen, har jag ej tvekat att föreslå detsamma till ett hundra rdr. Såsom af chefen för landtförsvarsdepartementet är anmärkt, hafva af de 32642 nummer, hvilka söjdatroteritgen, rusthälleinrättningen och -båtsmanshbållet tillhopa omfatta, alletast 7869 nummer en omkostnad, understigande 100 rdr, hvaremot 24773 nummer beräknats för karlens uppsättning och underhåll utgifra 190 rdr och derutöfver. De, hvilkas kostnader