Ver, si 1 Ikandets försvar. Ordföranden frålssjorden blefve roterad, skalle 2500 man; ansåg det nu varen?e innebära en bårjan till en jew8, på hvilkea vs Andra kamvisade tendenser, nog torde man vive förslag. i. nare ska rd maren, enil,,: framgå ännu lsugre. Hr Luwndst:öm ausåg set na icke hafra mera utsigt till framssag än 1869 års proposition; menade äfven att i! an utan skada ännu en gtng kunde falla, emedan upphetsningen nu vore för stark för ett lugnare bedömande af de stridiga intressena; man kunde vara oviss på hvilken sida rätten var, oviss om indelningsverkets militära värde, oviss om opinionens riktning, då folkmöfena och pressen i allmänhet stodo emot hvarandra. För sin del ansåg dock talaren det kongl, förslaget impopulärt och derföre farligt att söka genomdrifva detsamma. Skattejemkningen i förslaget erkändes till viss grad; men mera bör tagas ifrån jorden, äfven böra skatterna jemnare fördelas på jorden. Hellre rekryterar rotehållaren sjelf, om ock med drygare kostnad, än han låter befälet skaffa honom på Halsen en person, som han ej vill hafva på sin jord. Iogentiog brådska: de med föravstsvertets ordpande, då ingen fara syntes för hacden, fruktade äfven att med den mekt, konungen eger att förklara krig, försvarsoch värne-pligtsfrågan möjligen torde blifva en anfalls-fråga. Ställa vi osa: hyggligt och ej som pojkar, råsom pressen vader sista kriget. torde vi ej hafva skä: att frukta ovänner. Kronofogden. Ffelling: Försvarsfrågan fordrar ofördröjligt ordninde, ty fienden kan komma oväntadt. Att ej-tenka på vågot försvar kan ej blifva svenskars allmänna mening. Att gå man ur huset duger nu ej mera, om man ej är fullbildad soldat. Då stamtrupp nädvändigt måste finnas, är den indelta utan tvifvel den biiligaste, I denna fråga borde vi äfven hafva något förtroende till regeringens förstånd och passionsfrihet. Br VaVquist uttalade sig i hufvudeaklig öf: verensstämmelse med. det af hr Lars Nilsson upplästa referatetur-tidnipgen Föäderneslendet och a uttalandet af mötets tacksamhet till de 06 srande förslaget Vid frågan om resolutions fattande framstälde hr selling, buruvida det icze vore ädlare och anspråkslösare att oj afgifva någor bestämd opinioOnsyttring i en så svår och omtvistad sak, ntan anse mötet blott såsom ett tillfälle att i frågan utbyta tankar Sedan ordf. förklirat, att han, äfven om bestämd resolution afaåtves, ansåg sig förpligtad att såsom representavi likväl endast följa sin egen öfvertygelse; fattades på fleras yrkande den resolution, att mötes pluralitet förklarade sin önskan vara, att K. M:ts till urtima gen framlagda förslag blefve förkastadt. Nära hälften af deltagarne hade dock aflägsnat sig innan resolutionen fattadeu. : Norrländska. Korrespoodenten i Sundsvall berättar att folkmöte om försvarsfrågan hölls den 3 dennes i Njurunda sockenstuga efter. slutad högMmessogudstjenst och bevistades af omkring ett bhuodra parsoner, hvaribland märktes kyrkoherden i orten hr Nördling, riksd-gsmannen hr P. Tjernlund samt grosshandlaren J. Gepberg och stadens represzentant, hr Ol. Wikström, som. åtog sig att leda förhandlingarne. Till diskussion företogos följande fr gor: 1:0o. Anses vår nuverende krigistyrka tillräckig a värna vårt fosterland mot en inbrytande ende? 2:0. Bör till fosterlandets betryggande allmän värnepligt utan rättighet till friköpning eller leka införas? 8:0. Bör och ken i sammanhang med allmän värnepliet det nuvarande indelningeverket bibehållas eller ansev det böra Leg och på hvad sätt och under hvilka vilkor I det lifliga tankeutbytet deltogo hrr Hellbom, P Rinarsson, Hallgren, kyrkoherden Nordling, P. Tjernund, Hel!zen, J: Genberg, Isak Perston, Hamreus, Sjölund. P. Ersson, Halling och N. Östberg. Med fullkomlig enhöällighet besvarades den första frågan med nej, den andra med ja och i antedning af tredje frågan uttalade sig mötet för indelningsverkets afskaffande, i sammanhang hvarmed mötet förklarade sig gilla Andra kammarens. vid sistlidne riksdag i ämnet fattade beslut. Under öfverläggningen framhölls nödvändigheten af att inskränka kenungens rätt att föra krig, en äsigt som antogs af mötet, hvilket tillika förklarade sig ogilla alla I EEE På förslag af hr Sjölund från Tuna beslöt möjet att gekomt möterinbjudarng låter underrätta kretsens rikedagsman, hofpred. P.: Lithner, om isigterna hos de vid mötet närvarande kommittenserna. 2 SE I Sundsvall hölls den 6 Sept ett talrikt bivistadt möte i försvarsfrågan, på inbjudning af sju bland stadens invånare. Mötet öppnades af landssekreteraren Thomåe. som våldes till ordförande: Dr Christiernin, rektor Berggren; löjtnant Berg, fabrikör Bern, häradshåfding Frölen, löjtnant Cronstrand och hr Thom6e yttrade sig för ärne Kr verkets fortfarande bestånd med den lindring för rustoch rotehållare, som chefen för landtförsvarsdepartementet föreslagit. Poktor Hintze sökte visa att en värfvad stam ej behöfde blifva den indelta underlägsen. Redaktören Struwe ansåg att om-än olika meningar kunde finnas om sjelfva rättsfrågan, rörande indelningsverket, syntes honom den moraliska rätten derutionan ligga på rustoch rotehållarens sida; och han erinrade om 1789 års revolution i Frankrike, som förde med sig en fen tilltutetgorelse af många privilefier och annat, som hade den skrifna lagen för sig. Han såge deri en nödvändighet, att när en lag blefve föråldrad och obillig upphäfva densamma; och att indelningsverket vore. obilligt, derom vore ban öfvertygad. Flere talare uppträdde i anledning af detta hr Struwes yttrande och hvad dessa dervid sade kan i korthet uttryckas dermed, att ojemnheter uti rättsförhållanden uppstå under tidernas lopp i alla länder, Det funnes två vägar att undanrödja dessa ojemnhetery; den. ena vore ,lindring, der bördan tryckte för tungt; den aridra hade br Struwe omnämnt (revolätion). Nu Hade just K. M:trörande indelningsverket framlagt ett finänogsröralag Man borde hellre omfatta detta än uttala anspråk, som innebure en till sina följder oberäknelig räbbning uti-vårt lands egande-rätts-förhällånden. Sedan diskussionen var slutad beslöt mötet, att den förda diskussionen skulle betraktas såsom ett uttryck af den åeigt, hvilken mötet i frågan hade. Andra kammarens v. talman kapten Mannerskantz hade till.den 2 Sept. inbjudit sina kommittenter till ett möte på Wassmolösa gästgifvaregårå för att samråda med dem i frågan. Sedan hr Mannerskantz redogjort för frågaus ställniäg öppnades diskussionen af f.riksdägsmad Nils Petersson, som ville roteringsbördans-aflyftande nu, genast, hvarförutan man icke på något vilkor skall underkasta sig nya beväriogslagen. Hr Wulff bestred föregående talares mening och önskade att indelningsverket skulle som stam bibebållas, ehuru med lindringar der det vore för ojemrit och obilligt tryckande. Bagaren Strömgren iSöderäkra ivrade RN i samma syfte; ville icke veta af en Kasernera stamtrupp och önskade indelt soldat fill lärare för våra söner i konsten att försvara fosterjorden. Sedan ytterligare menicgsutbyte est rom mellan dessa porsöner, instämde samtlige ihr Wimmerstedts förslag, att då ordföranden så grundligt redogjort för frågans ställning någon proposition icke behöfde till mötets besvarande framställas. ; Mötet i Ullervad. Det af riksdagsmannen Sv. Magnusson till den 4 Septerber utlysta möte för delpifvande åt sina kommittenterat krigsministervs nya förslsg till organissticman at rtärt landgtinrtFrår sant HAR ÅTAR