Möten i försvarstrågan. Kiäkinds och Gultems häraders invånare voro af valkretsens repressätant i riksdagens Andra kammare hr Joh. Jonson inbjudna till möte i Wersås den 6 dennes, fär att yttra sig öfver krigsministerns vu uppgjorda förslag till förordning angåerd: förändrade bestämmelser i fråga om landets försvarsv.sende; och hade, oaktedt den ifrigt pågåsnde skörden, omkring 100 poreoner ur olika samhällsklasser, deribland tveare ledamöter af Första kammaren, koumit tilstädes. Följande tvenne trågor framställdes till diskussion: 1:0. Anse de närvarande det af hr krireministern senast upprättade förslag, angående landtförsvarets ordnande, ianehålia sådana bestämmelgar, att det vid den stundande urtima riksjagen bör antages? 4 2:0. Gilla de närvarande den hållning Andra kammarens majoritet iakttog vid behandlingen af försvarefrågan under sistlidne riksdag? Den första frågan ventilerades med liflighet af talare, som representerade de i detta ämne kända och vanligen temligen motsatta. åsigter och intresgen, dervid ock visades att ifråganarande förnle; allt för mycket liknar det af hr Kal!estenibe vi förra rikedpgon väckta men fallna Nirdfrirgsförslaget; ER bief frågan dock med enhälligt nej-besvarad. Den andra frågan blef utan diskussion lika enhälligt meå ja besvarad. Vid ett af riksdagsmannen i Andra kammaren för Kulliogs, Ahle och Wädtle härader br Sven Andreasson. i Tollered sistl.. onsdag föranstaltadt. möte å tingsbutet i Alingsås framställdes först följande fråga; Anser mötet att svenska: folket kan och vill försvara sig?..och hlef denna fråga med enhäliigt jas hesvarad. Derefter upplästes af ordföranden trenne frårör, hvilka alla af isötet antogos för blifvande diskussion. Första frågan: Åro våra nuvarande försvarskrafter tillräckliga att kunna försvara vårt fosterland mot yttre fienders anfall? besvarades med enhälligt nej? Andra frågan: Om så :cke är, och försvaret hör förstärkas; — anser då mötet hvarje krigsduglig medborgare vara skyldig, att, utan ersättning, friköp eller lega. deltaga i landets försvar med sin person, men kostnaderna i och för detta försvar böra fördelas på alla medborgare efterförmögenhet och-inkomst?2a... — . Diskussionen härom, bvilken dock bafvudsakligast mest rörde sig angående ersättning för vapendfoingar m. m., var rätt liflig; och yttrade sig deruti borgmästaren Walberg, häradshöfding Hessle löjtnant Rokde m fl. för den åsigten att någon vidare ersättning härför ej bör at värnepligtige erbållag, hvaremot skolläraren. Sahlin, hemmansegarne Johannes Olsson iBergsjödshl och Andress Eriksson i Bälinge m. fl. änsågo att en billig ersättning under nämnda öfningar eller fonstgöring borde pr dag tillkomma hvarje värnepligtig. Vi af ordföranden bärom framstålld proposition blef den senare meningen öfvervägande; frågan blef i öfrigt med ja besvarad: ——-a Treäje frågan: Bör på sätt krigsministern nu föreslagit, indelningsverkot bibeKållas såsom stam, då rostoch rotehållare. lika med andra Slöggas en utsträckt värnepligt, eller, anser mötet Ån kammarens wider sistlidne riksdag fattade beslut rörande föravaraverket, vara bygdt på rättvisa och billighet?s Öfver denna fråga, som på försleg af ordföranden blef föredragen i. tvenne punkter, fördes en längre och rått Hflig diskussion, isynverhet öfver första punkten eler krigsministerns nya: förslag, hvarunder hrr Hessle, Walberg, ingeniör Hellström och kandidaten Holmstrand m: ft. talade för det nya förslagets. antagande; dervid hr Hessle uti ett långre:anförande framhöll hurusom regeringen nu gått folkets rr eR till mötes och huru det vore för landet det basta, om-förslaget -blefve af riksdagen antaget. Emot förslaget talade förre riksdagsfulmäktigen Anders AndreazsoniIngared, Sahlin, Johannes Oisson, Sven Andersson i Eklanda m. fl., bvilka ansågo det nya förslaget vara orättvist och obilligt, enär försvarsbördan ej blefve lika fördelad emellan landets invånare efter deras förmåga att bära densamma; att icke roterad jord, bruksoch fabriksegare, städernas invånare samt kapitalister m. fl. taga lika del i bördan, och att det derföre icke vore rättvist att densamma skulle ökas för de förut hårdt beskattade, hvarföre de önskade indelningsverkets afskafftande. Vid derefter framställd proposition besvarades förra punkten utaf frågan af majoriteten med nej och den senaro elter buruvida Andra kammarens vid sistlidna riksdag fattade beslut vore bygdt på rättvisa och billighet, med ja. Vid det möte i Björskogs skolhus, hvartill riksdsgsmannen Blftovbäck till den 7 Jennes kallät sinsvalmän för att diskutera detnya armödroanisationsörslngets infunnossig: om kriog 40 personer. j Sedan hr Stenbdck blifvit utsedd till ordförande uppläste han det kongl. förslaget och framhöil vig: ten sf ett väl ordnadt försvar, hvartill tal. för sir ! dal ansåg Indeluinggverke böra igen till gruad RN eftergifter mr dervid vara ng vad säraki IB st ätt-rotel OL vd Wostmsumtids re te