Aftonbladet – 13 september 1871, sida 2

Article Image
Bnadgetkomitön framlade i fredags för na-, tionsliörsamlingen sin rapport öfver Frankrikes hela finansiella situation, visande att del. belopp, som skola betäckas, utgöra 723 millioner francs till betalande af räntor på den konsoliderade skölden och den som fortfarande skall konsolideras, 673 millioner francs för återstående deficit samt en bodgetutgift af 2!0 milliarder francs jemte en kredit för departementsala kostnader uppgående till 300 millioner francs. Med afseende på bildandet af ett militäriskt centrom i Bourges yttrar -Journal du Cher: Första åtgärden blir att bilds en armå om 150,000 man att fördelas mellan Nantez, Angers, Tours, Blois, Nevers och Bourges; af I denns armö skall en kår om 30,000 man föriggas i grannskapet af Bourges och Issodun. Lägret i Davor, 22 kilometer från Bourges, kommer att bestå af 12—85,000 man. Kavalleriet skall ockapera Jussy. Förslaget från Lower California Company, att få mottaga såsom kolonister största delen af de kommnnistfångar, som ännu icke blifvit dömda, har af nationalförsamlingen blifvit hänskjutet till en komit6, som snart skall yttra sig i frågan. Exkejssr Napoleon skulle, enligt Paristidningarne, lemna Camden-house, Ohiselhurst, den I dennes för att begifva sig till Southampton, der kejsarinnan skulle gå ombord för att ress till Spanien. Exkejsaren och den kejserliga prinsen skola fortsätta sin resa till Torquay, der den förre ämnar tillbringa! fem eller 8ex veckor för att seden återvända r Strodes vackra landtgård i Chiselburst, en lar dsflyktiga kejsarfamiljen ständigt ankomst till England. Kejrinnan raser till Spanien för att besöka sin ier och änmmar blifva borta i omkring två D3 mänga berättelser, som varit 2 om att Napoleon ämnade inköpa en 4 i England, lära vara ogrundade. Hen tänker för närvarande ej på att öfvergifva sitt residens i Chiselburst. Den lilla köpingen Wakefield i Eagland, annars blott bekant genom Oliver Goldsmiths berömda landtprest, har nyligen varit skådeplats för en politisk meningsyttring ar betydenhet. Hr Gladstone uttalade sig nemligen der öfver de förändringar i det engeiskfranska handelsfördraget, som äro att befara. Såsom man mäste vänta af en bland denca traktats uppbofsmän uttalade han sig starkt klendrande om de protektionistiska sträfvandena i Frankrike och karakteriserade dem såsom i ailo fördertliga för landet och rentl af motverkande de åsyftade ändamålen. Talet karakteriserar den hållning britiska kabinettet ämnar intsga i förhällande till de väntada förslagen från Frankrikes sida. Det! skall gifva efter — om ock med ledsnad — med ledsnad såväl öfver öfver de förluster, som derigenom förestå för handeln som äfven för principfrågans skull, hvarvid hr Gladstona för öfrigt ännu icke uppgifver hoppet om, att Frankrike skall komma tillen riktig uppfattnicg at sina intressen och söka medlen att lindra sina bördor mera i frihetens kraft än i tvånget af konstlade inskränkningar. På sista tiden har i England försports en radikalt republikansk rörelse, hvilken isynnerhet ojort framsteg inom de arbetande klasserna, eburu vi mäste lemna derhän, horavida hoa — ätminstove hittills — bland dem vunnit något större antal anhängare. Såsom mål för denna rörels angitves af hennes förfäktare förverkligandet af de menskliga rättigheterna, bofordrandet sf mensklighetons andliga, sedliga och msteriella välfärd, Sårom medel för uppnåendet af detta mål yrkas: 1) ernvändandet sf den federativa principen på alla republikanska stater; 2) afskaffandet af aristokratiska titlar och företrädesättighoter; 3) upphäfvandet sf alla monopoler; 4) afskaffandet xf de siäeade armöerna; 5) kuriuadsfri, kontessioaglös och obligatorisk skoloch yrkesnndervisning; 6) statens förpligtelse att gifva passande sysselsätt ät slla mbe medborgare och underhåll åt de icke arbetsföra, hvarvid ingen skall lefva at den andres arbete; 7) jordegendomens expropriation af staten; 8) direkt logstiftning genom folket sjalft. Säsom medel för realiserandet af detta program yrkas bland annat grundläggandet at enhet och sammanhållning welian alla som hylia dessa grundsateer, inrättandet af republikanska klubbar och stiftandet sf ett siegs I republikansk areopag, som skall döma E I alls de kränkningar af mensklighetons lagar, hvilka begås af krönta bu vuden, stetsmär, parlamenter, domstolar m. fl. I sammanhavg härmed skrifves från Newyork, att staden under sista veckan af Augusti hade besök af flera erxgelska agitatorer, som tagit del i Udgers demonstrationer i Hyde Park. Korrespondenter från Newyork säga. att dessa persoaer, efter hvad de sjelfva påstå, blifvit skickade i en mission till de amerikanska fenierna, med anledning al de stora. händelser., som anart komma att förefslla i Engiand. De stora händelsern, hvarpå hänsyftes och hvarför man tänker att trga i anspråk feniernas bjelp, äro grundade på sapnolikheten af drottning Victorias snart inträffande frånfälle. Efter tingens paturliga gång, säga de, kan hon icke lefva synnerli. gen länge, och när bon dör, skall republiken j: på en påpg komma att proklameras i de större städerna i de tre konungarikena. Alia förberedelser härtill skola vara träffade och de behöfva nu blott feviernas praktiska medverkan. De förklara natorligtvis, att de icke hysa det ringaste tvitvel om en lycklig utgång och pästå att de finna sympati och understöd hos många män, som intsga vigtiga ställningar i armen och flottan. Från Tabris skrifves den 11 Aug. till Levant Herald: Kolerap utbröt här den 15 i förra månaden och har dagligen tilltagit i våldsamhet. Det dagliga antalet af döda steg senast till 240, men är nu omkring 125, om annars dej; persiska uppgifterna kunus antagas vara autentiska. Ett häftigt åskväder inträffade i bergstrakter omkring Tabris för omkring 10 dagar sedan och etterföljdes af en öfversvämning sådan man hittills aldrig försport. Förstörelsen af egendom i bazarer och trädgärdar uppskattas till 120,000 p. st. Vi ha 8 nm Ca rå få

13 september 1871, sida 2

Thumbnail