ska angelagenneter utsag Audra Kammaren hrr Isberg, Lindberg och Öhlin. Den h. propositionen om landtförsvarets ordnande, som i går öfverlemnades till den urtima riksdagens medlemmar, börjar med följande korta inledning: Då frågan om ett ändamålsenligt ordnande af rikets landtförsvar oaktadt de vigtiga beslut, som i åtskilliga delar af ämnet blifvit vid senaste rikedag fattade, ännu icke vunnit en tiilfredsställande lösning, och K. M:t för den skull, med afseende på sakens oafvisliga vigt för fäderneslandets sjelfständighet, ansett sig böra med all den skyndsamhet, som omständigheterna medgåfve, ånyo göra denna fråga till föremål för representationens pröfning, framstår i första rummet nödvändigheten att ordna den folkbeväpning, hvilken i vårt land, likgom numera i Europas flesta öfriga samhällen, måste utgöra försvarsväsendets breda grundval. Beträffande sättet att åt denna grundval gifva ett fast och betryggande skick har K. M:t med glädje funnit sina åsigter delade af den i år församlade lagtima riksdagen, som till hufvudgrunderna gillat det då framlagda lagförslaget angående den allmåänna värnepligten, Men i nära sammanhang harmed måste äfven behandlas en augelögenhet, ora hvilken tankarne beträffande sättet för dess tillgodoseende, icke visat sig vara i samma grad eniga, nemligen vidmakthållandet af en stamtrupp, hvars behöflighet såsom stöd för beväringsmanskapet blifvit flera gånger af K. M:t uttalad och jemval af riksdagen erkänd. Och till landtförsvarets! fullständiga ordnande hör slutligen bestämmandet af åtskilliga förhållanden rörande befäl, vapenö ningar, gjukvård m. m., som för en krigshärs duglighet och verksamma uppträdande är oundgängligen erforderligt. I alla dessa hänseenden hafva enligt K. Mits nåd. befallning förslag nu blifvit af chefen för ländtförsvarsdepartementet afgifna och utvecklade i ett underd. memorial, som härmed till riksdagen öfverlemnas. Dessa förslag har K. M:t tagit i nådigt öfvervägande; och hvad först angår frågan om den allriänna värnepligten, vill K. M:t, i öfverensstämmelse med hvad departementschefens memorial derom innehåller, i nåder föreslå riksdagen: att det af K. M:t för dess del godkända förslag till lag angående den allmänna värnepligten måtte ar riksdagen antagas, samt att riksdagen dervid ! beträffande de möteskostnader, som genom den af i förslaget följande utsträckning i beväringsmanskaots vapenöfningar under år 1872 förorsakats, måtte medgifva, att hvad dertill erfordras utöfver de å allmänna beväringsfonden tillgängliga medel, hvilka K. M:t är sinnad för ändamålet i nåder anvisa, får bestridas i främsta rummet af den för nyssnämnda år enligt värnepligtslagens bestämmelser inflytande värnskatt samt till återstående beloppet ai förslagsanslaget för beväringsmanskapas vapenöfringar; viljande K. M:t framdeles, när sågan rörande värnpligten blifvit af riksdagen afgjord, taga i öfvervågande de förändringar, som af berörda organisation kunna påkallas i k. förordningen den 9 Februari 1861 angående den allmänna beväringens mönstripgar och möten. Under vilkor och förbehåll, att lagen angående allmänna värnepligten blifver af riksdagen godkänd, vill K. M:t vidare till riksdagens antagande, i öfverensstämmelse med 3 80 i regeringsformen, framställa det af K. M:t för dess del gillade förslag till förordning angående förändrade bestämmelser i fråga om roteoch rusthållsinrättningen vid landtförsvaret. Till bestridande af de utgifter, som till följd af dessa . bestämmelser skulle komma att under år 1872 erfordras, är K. M:t sinnad att anvisa nödiga raedel å volontär-vakansmedelsfonden. Vidare föreslår K. M;t, alldeles i öfverensstämmelse med det för föregående riksdagar framlagda förslag, öfverflyttning at åtskilliga båtsmansrotar till indelta armån samt åtskilliga andra åtgärder till komplettering af denna senare och stamtrupps bildande för beväringens öfoingar i de orter, der sådan nu saknas; om marinregementet är dock icke här någon fråga, emedan det lär komma att (å någon annan bestämmelse. Äfven förslagen ansäende kavalleriet, civilstaten samt generalitetet och generalstaben afvika icke synnerligen från de kldre derom. I afseende å vapenöfningarne föreBlås, att dessa må komma att utgöra: A) För inCelta infanteriet och Wermlands fältjägarekår: befålsmöte i 14 dagar med officerare, underofficerare och 40 man på kompani; rekrytmöte i 70 dasar, hvarvid iakttages, att rekryt ivställes vid två på hvarandra följande rekrytmöten; skarpskyttemöte i 8 dagar; regementsmöte i 20 dagar; förbesedande underbefälsskola i 42 dagar med 20 man på bataljon; underbefälsskola i 120 dagar med 1 underofficer och 10 korporaler, volontärer eller soldater på bataljon. B) För indelta kavalleriet: befälsmöte i 20 dagar med officerare, underofficerare och 12 man på sqvadron; exercis-sqvadron i 0 dagar med 60 man på bataljon, hvarvid manskap och hästar efter behof ombytas, och i afseende hvarå för öfrigt såsom regel bör iakttagas, att rekryt och remont skall inställas vid två på hvarandra följande exercis-sqvadroner; regementsmöte i 26 dagar; förberedande underbefälsskola i 10. dagar med 12 man på bataljon; underbefälgskola i 120 dagar med samma styrka som bittillg; oc och utryckningsdagarne öfverallt oberäknade; lock att de nu föreslagna förändringar i indelta irmåns och Wermlands fältjägareregementes vaoenöfningar ej må före år 1872 taga sin början i ridsträcktare mån, än de för ändamålet redan anvisade medelstillgångar sådant medgifva. De ötriga förslagen rörande trosshästars voskaffande, extra roteringen, sjukvården, öneregleringen och värfvade armön äro likaedes i öfverensstämmelse med de förut framagda. I sammanhang härmed aflemnades en k. orbposition angående förändrade bestämmelser i äga om roteoch rusthållsinrättningen vid sjör rsvaret. — Bjelfva förslaget till förordning värom är ef följande lydelse: S 1. Roteoch rusthållare, som, när båtsman ör ledigt nummer skall antagas, förbinder sig att! ill honom utgöra löneförmåner i enlighet med vad här nedan i SS 2 och 3 stadgas, skall icke erutöfver vara underkastad några utgifter eller eavär för båtsmanshållset. 8 2. Mom. 1. I de orter, hvarest roteeller rust-! ållaren genom båtsmanskontrakt eller särskild . örfattning är ålagd att förse båtsmannen medl i ostad, skall åt denne fortfarande lemnas sådan j; örmån, bestådhde i boningshus och fähus enligt e för orten gällande föreskrifter, jemte dertill örande kåltäppa af brukbar jord, icke under 50 vadratstängers (— 2,s57 kapplands) vidd, och bör ! oteeller rusthållaren vidkännas nybyggnad af:; ämnoda hus, när sådan genom syn föregkrifveg,i varemot husens underhåll på statens ansvar om-s; esörjes af båtsmannen, emot årlig godtgörelse med Pm riksdaler, som hvart tredje år eller vid bätsI i aönens afgåvg derförinnan af statgverket utbelas, derest vid bysigtning underhållsskyldigheten nues behörigen fullgjord. — Roteeller rusthållaen må dock ega att med båtsmannen för dennes enstetid öfverenskomma om hushyra eller annan rsättning för bostad. ,