Aftonbladet – 9 september 1871, sida 2

ar sin fc förliden nämnde orts arbearmed Gi ivdstone ade han på detf. olitik, hv bl: f så den förflc mentssecsir dervid i int tressanta betraktelser öfver Storbritanniens utrikespolitik. Regeringen, sade han bland annat, hode bexödat sig att upprätthålla den i Buroge, utan att dorför 5 ö oumen och h cin skulle k å fritevet f al inbiard ing in gelägenheter. Men han boppad Ch nedan vore inve, då cen ofiytande i utlandet och förvärfva sig ext gost anseende i ett visst land, betydde i sjelfva verket icke annat än att vinns ett dylikt genom andia länders fiendskap. De förhöjda utgifter för k endet, som regeringen måste begära ar lavdet, motivera des af premierministern med den fara, at hvilken Belgien tycktes vara hotadt vid utbrottet af det -grymma och vansinniga: kriget mellsn Tyskiend och Frankr Doi är endast vår siolthet, våra lidelx feio, slutade den enveiske premierm sitt långa tal;, som kuunga skada oss. Aro vi herrar öfver dem, ksn ingen fiende göra oss något för när. Må gamla Eogland, detta stora förenade kovungarike, lita på För t8ynen! Den bekants tyska författaren Carl Giotzkow har företsgit en resa i det så ärorikt återvanna riks nen har ätervändt hem föga upp vad han sett och upplefvat. I ca skr Nation gifver han 8 harm lut falska berå alltjemt de annekterade prov Elsass och L Jag begriper icke, hara tidnioga 03 anföra än ett. än ett anvat be bet olkning finna sig nya ö a de ett brer från ättag det, att pers ner från Mäölhausen icke hafva kunnat bete i Paris och hrfva vändt äter hom; äfSre3 som ett bevis på den tilltagsnde germaniseriogen, att i ett bus i Sirssbourg inmurats ex mivnestafla till erinran om Göthes vistelse derstädes. Tyväirr är devne deu enda tyska inskeiften i heta det tyska Strasbours med ucdani2g af nåpen krogskyltar, på hv Ika man läser orden: Bior, Wein und B at weion, Åtskilliga tyska turister och följ onvister aulärda hit, skrifva klagosisor ötver den nedskjutna delen at staden och saml fakta, af hvilka nägra synss tala för de gamla riksmionenas upgvakaar da t ER, hvad som till och med rezeri 3 organer icke dölja, att hela folkandsn m en bestämd härdaackeohet sträivsr em open med Tyskland och att deta viga sionelag stärker tron på, att Ei 1 tre är åter skall vara franskt fattar a Doklag sr derpå den nu? menta brist lag, och hon gå och pa tiskt sinneisynnerheb en man sf at (och anvan friherre Vv. Stein,) i spetsen för de annekterade provinsernzs adainistration. Ha stäthällare i EiSsas5, säger Gutzkow, ör al kla hängifvenhet förhållandsn:, men Fkväl äro det allmännas franska tänkeskitats trogna tjenare. Qvinnorna inom alla elsassiska familjer betrakta det som uppfostrans vigigaste uppgif: art ioplsnta hos barnen bat och försktimnot tyskaeten. De tro sig endast gauom att tala franska kunans räkinas till de högre klasserna, under det bruket ar tyskan ställer dem i jemnbredd med t folket. Till och med den franska ren af Schiller, ordföranden i Srasbourgs konsistorium, Braus, vill icke edgifva, att han kan tala tyska Gutzkow anser, att endast kraftiga medel kunna kufva elsassarnes oemottaglighet för den tyska civilisationen. Til slut beklagar Gutzkow, att Tyskland 1 raånga hänseenden visar sig i ett föga tilldragande skick för elsassarne, De göra rätt is, säger han, vatt för sitt vackra fransko go!dmyn smutsiga ka pagperet och siret; man kan icke heller ä pit de upplirvar franska nat ära dom kö le tyska viks jänker det plunpa och alla bosnier och 5 soarg blifeis ö och karmosiaröd I franska n Sib sklösa sätt, hvarpå ler urar i och vi vid tionakörsamliogens session i nåndags yt krigsministero, till svar på n förfrågan hviläa åtgärder regeringen vidAit om hässecnde til den uttlofrada unlersökningea sagåendo marskalk B:z uppförands vid Metz, att reseriogen tillsatt madersökuingskommissioner, hvilza skola beTåras sit sammanträda dea 15 Sept och oggrannt taga reda vå alls omständigheter id alla föstolagarnes kavitolationer i kronoogisk ordning, begyonande med Sedan. Fisansminiat emvade i semius acssior stt legfö skljande al den tom, på -— oh — or