Cochise, Apache-indianernas höfding. Det berättss från Nashville, Tennesse, ett man hoppas att den förfärlige Apache-indianhöfdingen Cochise skall kunna förmås att begifsa sig till indianbyrån för att der ingå i vänlig paderhandling med de a hvite De, som känna höfdingens sinnelag något närmare, betvifla likväl bans villighet att lefva i fred med små dödsfiender. General Stoneman säger, att då han först såg Apache-indianerna 1846 voro de väl klädda och beväpnade. Hvarje krigare red på en yster hingst och hvarje squaw (indianhustru) på ett sto. Deras kläder voro af rådjureskion, deras lansar voro glänsande och hästarpes schabrak utmärkta. 700 af dem redo i hvarje sällskap. De voro en förskräckelse för Mexiko, hvarest de redo långt in i landet på sina plundrisgståg. Amerikanarno bemötte de på ett mycket förekommande sätt, och emigranter, som ämnade sig til Kalifornien, kunde resa genom Arizona, utsn att någon enda indien förnärmado dem. Arizona-apacberna äro nu lika bungriga byenor. De förtära ekorrar, råttor, ugglor och hvad som kan uppehålla deras lif och hömndkänsla. Cochise, deras berömde höfdiog, säges ega en atletisk kroppsbyggnad och utmärkt förstånd. Han lefde alltid i fred med de hvitea till dess hans löger-en gäng anfölls och hacs hustru och broder togos till fånga af hvita män Nå a degar sedan detta timat, redo han och 9 an: ra indianer upp tiil de hvites läger och medhade han då äfven nio hvita fångar, hvilka leddes med en snara om halsen. Då Cochise kormit till de hvites läger, sände han bud dit, sågande: Utlemna min bustru och min broder, och dessa fångar s-ola blifva fria, De hvite svarade på det sätf, att de i hans åsyn hängde hans hustru och broder i en galge. Omedelbart derpå redo indianerna sin väg och släpade de olycklige fångarne öfver öknen, Sedan den tiden har Cochise varit skoningslög i sin bämsd, och utan nåd och barmbertighet har han mördat och plundrat alla bvita som han anträffat, antipgen de förbrutit sig mot honom ela och hans namn är en förskräckelse i hela — Den kristna och den judiska helgdagen. En egendomlig strid mellan den kristna ock den judiska helgdagen har nyligen afgjorts i Newyork till judarnes fördel. Straxt intill metodistkyrkan vid Norfolk Str. ligger evt himmelshögt hus, hvilket från vinden til källaren bebos af skräddare jaf judisk extraktion. Såsom alla rättrogna israeliter hålla de lördagen för deras hvilodag och Ki då maskinerna vara stilla, och om söudagarne är