Möten i försvarsfrågan. Det folkmöte, hvartill Östba bäradsboar, efter inbjudan af f, d. riksdagsmannen A. W. Wigardt, till ett antal af mer än 200 persoper sammanträdde i Skillingaryds skolhus den 19 Aug., öppnades af inbjudaren, som äfven med ecklamation utsågs till detsammas ordförande, Resultatet af mötesförhandlingarne blef antagande å majoritetens sida at följande resolution: Af de förelag till ombilåning af landets försvarsväsendö, hvilka under diskussionen fremstälts, är det, gom befinnes varai enlighet med det af de 106 af Andra kammarens män antagna, most öfverensstämmande med mötets äsigter. . Folkmöte, gammankalladt af riksdagsmannen för Östra härad S. Johansson, hölls i Hvetlanda kyrkoby den 29 sistl. Augusti och börjades kl. 11 f. m. Ehuru det var bråd tid för säådens inbergning, infunno sig ett icke obetydligt antal för saken intresserade personer. Det var nemligen angående försvarsfrågan öfverläggnoiog skulle hållas. Sedan inbjudaren hållit en upplysande förklaring öfver anledningen till mötet, blef han med acklamation vald till dess ordförande och utsåg sin sekreterare. De framstälda frågorna, hvilka voro de vid mötena angående försvarsfrågan vanliga, besvarades sålunda: 1) Det är visserligen angeläget att öka våra försvarskrafter; men då vi icke kunna i detta hänseende komma i jemnbredd med en större nations makt, fordras det en ärlig, ej utmanande hållning, enär folket ej vill krig. 2) Om ett större behof af försvarskraft är så trängande, fordrade rättvisan att den del af jorden, som ej on är roterad, i likliet med den roterade åtoge sig denna skyldighet, och osm detta ej blefve tillräckligt, då först skulle allmän värnepligt införas. Med jord menades här egendom och rör i såväl stad som land. Men då något sådant åtagande sannolikt icke är att förvänta, fanns antagligen ej något annat sätt för erhållande af ett godt försvar, än allmän värnepligt. 3) Alldenstund det vore jordbrukarens ruin, om värnepligten åtogs så lävge indelniogen fortgår, är det under förutsättning af roteringens aflösning som befolkningen vill jemte denna, under några öfvergångsår, hvilka antogos till 15 (ehuru högst 10 troddes tillräckliga), ikläda sig värnepligten. Stamtrupp ansågs nödvändig, men den bör ej bli i garnison, ty staten kan ju, likasom roten får göra, antaga goldat emot årslön enligt kontrakt, hvari denna förbindes till vissa skyldigheter med rättighet att bo och uppehålla sig inom ett visst: distrikt, och under den tid han ej är kommenderad förtjena sitt uppehälle genom arbete, alldeles som soldaten nu fär göra. Senaste riksdagsutskotts beslut, som ock blef Andra kammarens, antogs såsom mötets, och de 106 män. hvilka genomdrefvo riksdagsbeslutet, förklarades förtjenta af folkets lifligaste erkänsla. 4) Tidig öfning medelst exercis i skolorna ansågs vara af vigt, och om derjemte skjutöfningar för träffsäkerhet infördes och årligen öfvades, skulle med säkerhet hela nationen bli vapenvan. 5) Det antogs som billigt och rätt, att den värnepligtige, som behöfde och ville mottaga aflöning, borde bekomma sådan, och borde, åtminstone tilldess Skoppligtigos rättigheter och skyldigheter motsvara hvarandra, ersättning såsom princip bestämmas.