Aftonbladet – 5 september 1871, sida 2

IMADAME ARMAND7). Berättelse af mrs Jenkins. Öfversättning från engelskan af Mathilda Langlet. Familjen Sinclair befann sig också i InterJaken samma sommar, och de. mötte ofta modren och dottern på sina utflygter. Vid badorter händer det ofta att personer, som eljest aldrig tänka på sqvaller, dock börja sysselsätta sig med sina grannar. Familjen Sinclair utgjorde intet undantag från regeln; de hade namn för alla dem de dagligen sågo. De hade dufvor och hökar och skator, och madame giraffe och monsieur varg. Ketty och hennes mor kallades hönan och kycklinD. Stackars menviskorl sade herr Sinclair en dag, då hans döttrar fästat hans uppmärksamhet på detta par. Men de tyckas vara i goda omständigheter, invände Bessie. Jag beklagar dem, ty när jag ser två personer så vara allt för hvarandra, tänker jag alltid på lifvets ovisshet, var det allvariga svaret. Det var icke många dagar senare, som May anmärkte att hönan och kycklingen troligen nu hade rest, emedan de ej på ett par dagar varit synliga. Samma afton ringdes i kyrkklockorna för fru Leightons begrafniog. Sedan kommo några fruntimmer, som bodde i samma pension, och berättade för Sinclair huru sorglig den stackars unga flickans belägenhet var, ty hon tycktes ej hafva några vänner, utan vara leomnad helt och hållet åt sig sjelf. De ) Sö ÅA. B, JA 197—201; 203 ov 204,